Riksbanken höjde som väntat räntan från 0,25 till 0,5 procent vid sitt möte i början av juli. Orsaken var den förbättrade svenska konjunkturen och för att stävja ökningen i huspriserna och hushållens bolån.

Under månaden tog oron för statsfinanser och bankernas finansiering ny fart med fokus på länderna i Sydeuropa. Trots det stora räddningspaketet som presenterades i maj så fortsatte oron för om Grekland och länderna i Sydeuropa kommer att klara av att sanera sina budgetar och betala sin statsskuld.

Efter att tidigare stöd till Grekland inte visade sig vara tillräckligt, tvingades politikerna i euroländerna att lägga fram ytterligare ett paket på 740 miljarder euro tillsammans med internationella valutafonden IMF.

Problemen med de grekiska statsfinanserna fortsatte att skrämma upp de globala finansmarknaderna under april.

Återigen var det statsfinanserna i Europa som var i fokus för räntemarknaden under mars månad.

Riksbanken överraskade marknaden när de vid sitt möte i februari annonserade att de kommer att höja räntan något tidigare än väntat.

Marknadsräntorna inledde året med att sjunka till följd av ökad osäkerhet kring det statsfinansiella läget i Sydeuropa och de kommande budgetåtstramningarna i länder med stora budgetunderskott.

Riksbanken lämnade som väntat räntan oförändrad vid sitt möte i december.

Marknadsräntorna sjönk under november bland annat till följd av förväntningarna på höjningar från centralbankerna trycktes tillbaka något.

Riksbanken lämnade som väntat räntan oförändrad på 0,25 procent vi sitt möte i slutet på oktober.

Vid Riksbankens möte i början av september lämnades räntan oförändrad på 0,25 procent i enlighet med marknadens förväntningar.

En mängd prognosmakare justerade upp sina prognoser för svensk BNP-tillväxt för nästa år.

Vid sitt möte i början av juli sänkte Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,25 procent. Beslutet var överraskande då de flesta prognosmakare förväntat sig en oförändrad ränta, dessutom hade Riksbanken inte givit några signaler om en sänkning innan mötet.

De långa marknadsräntorna sjönk tillbaka i juni efter att ha stigit kraftigt de senaste månaderna.

De långa marknadsräntorna steg världen över då marknaden blivit mer oroad över de stora budgetunderskott som blivit effekten av finanskrisen.

Riksbanken sänkte styrräntan till rekordlåga 0,5 procent vid sitt möte i april. Sänkningen var i linje med marknadens förväntningar, även om en del prognosmakare räknade med en sänkning ner till 0,25 procent.

De långa marknadsräntorna steg under månaden till följd av tecken på stabilisering av konjunkturdata i USA. Än så länge handlar det om att det branta fallet i ekonomin ser ut att plana ut efter den kraftiga nedgången de senaste sex månaderna.

Riksbanken överraskade återigen marknaden med en större räntesänkning på en procent. Styrräntan ligger nu på en procent och Riksbanken flaggade för att räntan kan sänkas ytterligare.