Räntorna har rört sig relativt lite under december. Tioårsräntan sjönk under månaden med 0,16 procentenheter, medan 2-årsräntan steg med 0,7 procentenheter. Räntan på 3 månaders statsskuldväxel steg med måttliga två procentenheter.

Marknadsräntorna i Sverige sjönk på bred front på grund av försämrade konjunkturutsikter och för att svenska räntepapper anses säkrare än alternativen i euroländerna. I Italien och Spanien steg istället räntorna till över 7 procent under månaden trots stödköp från ECB.

Marknaden reagerade med lättnad när ledarna i euroländerna i slutet av oktober enades om ett nytt räddningspaket för att lösa skuldkrisen i södra Europa. Riksbanken lämnade räntan oförändrad på 2 procent, vilket var i linje med marknadens förväntningar.

Den svenska centralbanken lämnade räntan oförändrad på 2 procent vid sitt möte i september. Tillväxtprognoserna för Sverige och omvärlden reviderades ner. Riksbanken sänkte även sin prognos för räntehöjningarna under 2012 och 2013.

Investerare sålde aktier och köpte räntepapper vilket drev ner räntorna till rekordlåga nivåer. Tillväxtutsikterna försämrades och marknadsräntorna sjönk på bred front. Under månaden kom signaler från Konjunkturinstitutet om att aktiviteten i industrin håller på att mattas av. De svenska hushållen uppvisar ett minskat förtroende och har blivit mer försiktiga efter räntehöjningar, börsfall och rapporter om skuldproblematiken i Europa och i USA.

Reporäntan höjdes till 2 procent i början av juli, i enlighet med marknadens förväntningar. Riksbanken behöll sin reporäntebana som innebär räntehöjningar upp till 3,4 procent fram till 2013. Marknadsreaktionen på beskedet blev måttlig, marknadens förväntningar ligger långt under Riksbankens egen prognos. Även ECB höjde räntan med hänsyn till ökade inflationsrisker i euroområdet.

Skuldkrisen i södra Europa höll finansmarknaderna i ett järngrepp under juni, med i Grekland i fokus. De korta marknadsräntorna slutade på en lägre nivå än vid förra månadsskiftet. Orsaken var svagare konjunkturdata än förväntat. Än så länge ser avmattningen dock ut att vara tillfällig och inte en början på en ny lågkonjunktur.

Marknadsräntorna sjönk på bred front i Sverige och i omvärlden till följd av signaler om svagare konjunkturutveckling. Den främsta orsaken till den dämpade tillväxten är de stigande energipriserna som urholkar hushållens inkomster och leder till svagare konsumtion.

Riksbanken höjde som väntat räntan med 0,25 procentenheter vid sitt möte i april. Prognosen för tillväxten och inflationen skruvades upp något. De stigande råvarupriserna fortsätter att trycka upp inflationen i de flesta länderna i världen.

Jordbävningen i Japan gav en kraftig nedgång i marknadsräntorna. Två veckor senare hade dock räntorna stigit tillbaka till samma nivå som innan skalvet. På grund av händelserna i Japan och norra Afrika och Mellanöstern har det makroekonomiska läget blivit mer svårbedömt.

Riksbanken höjde som väntat räntan till 1,5 procent, liksom sin prognos för kommande räntehöjningar under året. Marknadsreaktionen på Riksbankens besked blev svagt stigande räntor. Världsekonomin dominerades av oroligheterna i arabvärlden och Libyen, med stigande oljepris som följd.

Konjunkturinstitutets barometer visade på ett ökat förtroende inför framtiden bland både företag och hushåll. Arbetsmarknaden förväntas att utvecklas starkt under 2011. Obligationsräntorna steg under januari och den svenska kronan stärktes ytterligare mot både euron och den amerikanska valutan

Marknadsräntorna steg på bred front under månaden. Uppgången i amerikanska räntor spred sig till Europa och Sverige. Riksbanken höjde som väntat räntan vid sitt möte i december, men gjorde inga större förändringar i sin penningpolitiska bedömning.

Under månaden blossade oron för statsfinanserna i de mindre euroländerna upp igen. Bakgrunden var ett krav som ställdes från Tyskland om att det måste skapas en framtida krismekanism där även privata obligationsinvesterare är med och betalar om banker råkar i problem.

Riksbanken höjde som väntat räntan med 0,25 procentenheter till 1 procent vid sitt möte i oktober. Tillväxtprognosen för Sverige reviderades upp något, men utvecklingen i omvärlden bedömdes som osäker.

I linje med marknadens förväntningar höjde Riksbanken räntan till 0,75 procent vid sitt möte i början av september. Direktionen lämnade även reporäntebanan oförändrad med en ränta på 3,8 procent vid prognosperiodens slut 2013.

Marknadsräntorna fortsatte att sjunka på bred basis i Sverige och i omvärlden. Orsaken var fler signaler om att tillväxten i världen håller på att dämpas och att räntemarknaden därmed tar ned sina förväntningar på räntehöjningar från centralbankerna.

Riksbanken höjde som väntat räntan från 0,25 till 0,5 procent vid sitt möte i början av juli. Orsaken var den förbättrade svenska konjunkturen och för att stävja ökningen i huspriserna och hushållens bolån.

Under månaden tog oron för statsfinanser och bankernas finansiering ny fart med fokus på länderna i Sydeuropa. Trots det stora räddningspaketet som presenterades i maj så fortsatte oron för om Grekland och länderna i Sydeuropa kommer att klara av att sanera sina budgetar och betala sin statsskuld.

Efter att tidigare stöd till Grekland inte visade sig vara tillräckligt, tvingades politikerna i euroländerna att lägga fram ytterligare ett paket på 740 miljarder euro tillsammans med internationella valutafonden IMF.

Problemen med de grekiska statsfinanserna fortsatte att skrämma upp de globala finansmarknaderna under april.

Återigen var det statsfinanserna i Europa som var i fokus för räntemarknaden under mars månad.

Riksbanken överraskade marknaden när de vid sitt möte i februari annonserade att de kommer att höja räntan något tidigare än väntat.

Marknadsräntorna inledde året med att sjunka till följd av ökad osäkerhet kring det statsfinansiella läget i Sydeuropa och de kommande budgetåtstramningarna i länder med stora budgetunderskott.

Riksbanken lämnade som väntat räntan oförändrad vid sitt möte i december.

Marknadsräntorna sjönk under november bland annat till följd av förväntningarna på höjningar från centralbankerna trycktes tillbaka något.

Riksbanken lämnade som väntat räntan oförändrad på 0,25 procent vi sitt möte i slutet på oktober.

Vid Riksbankens möte i början av september lämnades räntan oförändrad på 0,25 procent i enlighet med marknadens förväntningar.

En mängd prognosmakare justerade upp sina prognoser för svensk BNP-tillväxt för nästa år.

Vid sitt möte i början av juli sänkte Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,25 procent. Beslutet var överraskande då de flesta prognosmakare förväntat sig en oförändrad ränta, dessutom hade Riksbanken inte givit några signaler om en sänkning innan mötet.

De långa marknadsräntorna sjönk tillbaka i juni efter att ha stigit kraftigt de senaste månaderna.

De långa marknadsräntorna steg världen över då marknaden blivit mer oroad över de stora budgetunderskott som blivit effekten av finanskrisen.

Riksbanken sänkte styrräntan till rekordlåga 0,5 procent vid sitt möte i april. Sänkningen var i linje med marknadens förväntningar, även om en del prognosmakare räknade med en sänkning ner till 0,25 procent.

De långa marknadsräntorna steg under månaden till följd av tecken på stabilisering av konjunkturdata i USA. Än så länge handlar det om att det branta fallet i ekonomin ser ut att plana ut efter den kraftiga nedgången de senaste sex månaderna.

Riksbanken överraskade återigen marknaden med en större räntesänkning på en procent. Styrräntan ligger nu på en procent och Riksbanken flaggade för att räntan kan sänkas ytterligare.