Börsfall och försvagade konjunkturprognoser
Under sommaren skedde ett skifte i sentiment då svaga makrodata skapade oro om framtidsutsikterna. Oväntat svag amerikansk och europeisk tillväxt under första halvåret, i kombination med att industribarometrarna sjönk, pressade aktiepriserna. Många prognosmakare och investerare hade tidigare förväntat sig att tillväxten skulle accelerera under andra delen av året. De tvingades att ändra sina prognoser när det verkade alltmer sannolikt med lägre tillväxt under andra halvåret. Att de europeiska politikerna inte kunde komma överens om detaljerna i det europeiska finanspolitiska räddningspaket som lades fram i slutet av juni, bidrog till att ytterligare försämra sentimentet. Käbbel om säkerheter och krav på nya nedskärningar gjorde att investerare började tappa tilltro till den politiska processen i allmänhet.
Den europeiska centralbankens beslut om att köpa statsobligationer för att pressa ned framförallt de italienska räntorna innebar endast en temporär andningspaus som lugnade marknaderna en kort period och ledde till lägre riskpremier. Det som slutligen fick finansmarknaderna att börja falla fritt i början av augusti var den amerikanska kongressens segdragna budgetförhandlingar. Trots långa budgetförhandlingar och hot om betalningsinställelse om inte kongressen kunde komma överens, nåddes en halvmesyr i slutet av juli. Förtroendet för att politikerna skulle komma fram till en lösning senare minskade dramatiskt samtidigt som osäkerheten ökade kring vilken typ av lösning som skulle kunna bli aktuell. Det ledde i sin tur till att Standard & Poor´s valde att nedgradera USAs kreditvärdighet. Dessa faktorer gjorde att aktiekurserna övergick från att sjunka till att hamna i närmast fritt fall.
Globala aktier föll med 7,5 procent (MSCI World All Countries) räknat i US-dollar. Aktier på tillväxtmarknader föll kraftigt med 9,2 procent (MSCI Emerging Markets) räknat i US-dollar och aktier på de utvecklade marknaderna (MSCI World) sjönk med 7,3. Euron var praktiskt taget oförändrad gentemot dollarn.
Signaler om nytt amerikanskt stödprogram pressade räntorna
Osäkerheten kring detaljerna i de europeiska krispaketen och den kommande amerikanska budgetåtstramningen har bestått under hela augusti. Den amerikanska centralbanken har aviserat att den kommer att bibehålla räntorna på låg nivå för en lång tid framöver. Centralbanken har även signalerat att den överväger ett nytt uppköpsprogram, en tredje omgång av kvantitativa lättnader (QE3). Dessa besked pressade räntorna till nya bottennivåer, men gav en positiv injektion till aktiemarknaden.
Räntorna på amerikanska statsobligationer föll med 0,60 procentenheter och räntorna på tyska statsobligationer sjönk med 0,40 procentenheter.
Svagare konjunkturutsikter och förväntningar om att flera centralbanker kommer att sänka räntan för att stimulera ekonomin har pressat ned räntor i allmänhet. Avkastningskurvan för obligationer har flackat som en konsekvens av förväntningarna på att styrräntorna inte kommer att behöva höjas på flera år och närmar sig nya bottennivåer. Långa realräntor är nu på 50-års lägsta i flera länder. Kreditspreadar, såsom skillnaden mellan bostads- och statsobligationer, har ökat som en konsekvens av att investerare skyr risk.