Globala aktier och räntor, oktober 2011

Skuldkrisen präglar finansmarknaderna
Globalt steg världsmarknadsindex MSCI World All Countries med 10,6 procent räknat i US-dollar, vilket huvudsakligen berodde på stigande aktiekurser, men till viss del också på en dollarförstärkning. Mest steg de cykliska börserna såsom Ryssland (16,4 %), Kina (17,9 %), Tyskland (11,7 %). Mer defensiva börser såsom den japanska och indiska steg med knappt en procent respektive 7,8 procent. Tillväxtmarknadsindex, MSCI Emerging Markets, steg med 13 procent. För börserna i den industrialiserade världen var uppgången 9,7 procent.

Makrostatistiken var fortsatt mixad. Amerikansk data har fortsatt visat sig starkare än väntat, medan den europeiska makrostatistiken visar på en inbromsning. Den amerikanska arbetsmarknaden repade mod och antalet sysselsatta ökade för första gången sedan i maj, med över 100 000 under september. I Europa fortsatte industribarometrarna att sjunka. Samtidigt känner sig regeringarna i framförallt Sydeuropa tvingade att strama åt finanspolitiken än mer för att återfå marknadens förtroende, vilket dämpar framtidsutsikterna än mer. Statistik för tillväxtekonomierna förmedlar en bild av ekonomier som är på väg att mjuklanda. Den kinesiska tillväxten sjönk från 9,5 till 9,1 under tredje kvartalet. Det oroade inte den kinesiska regeringen som fortsatte med sin försiktiga åtstramningspolitik.

Ränteoro och stigande kreditspreadar
Finansmarknaderna har även under månaden präglats av den europeiska finanskrisen, denna gång med Grekland i extra fokus. I början av månaden blev det alltmer tydligt att de europeiska ledarna insett att ett nytt och betydligt mer omfattande paket behövdes för att återfå marknadens förtroende och pressa ned upplåningsräntorna för sydeuropeiska länder såsom Italien, Spanien och Portugal. Den europeiska krisfonden EFSF utökades i snabb takt med mer kapital, samtidigt som krisfondens uppdrag förändrades. Fonden skulle nu, utöver att erbjuda utsatta länder finansiering, även garantera 20 procent av vissa sydeuropeiska länders emissioner.

Globala 10-årsräntor steg med ungefär 40 räntepunkter för att mot slutet av månanden sjunka tillbaka 30 räntepunkter. På kreditmarknaden var dock investerare inte lika lättflörtade, utan kreditspreadar var som bäst oförändrade och fortsatte så småningom att stiga. Skillnaden mellan italienska och tyska 10-åriga statsobligationer fortsatte att öka. Mot slutet av månaden låg en italiensk obligation 400 räntepunkter över en motsvarande tysk.