Marknadsläget, februari 2011

Positiva nyckeltal i ljus kontrast till oron i arabvärlden
Positiva ekonomiska siffror och goda bolagsresultat bekräftade vår uppfattning om gynnsamma fundamenta för riskfyllda tillgångar. I takt med att den politiska oron i Mellanöstern och Nordafrika spred sig och intensifierades steg dock oljepriserna och aktiemarknaderna utvecklades svagt. Aktiekurserna på de utvecklade marknaderna steg med 2,5 procent mätt i euro, medan aktiekurserna på tillväxtmarknaderna föll med 1,8 procent. Den geopolitiska oron påverkade inte obligationsmarknaderna märkbart. De amerikanska och tyska obligationsräntorna var i princip oförändrade under månaden.

Politisk oro i Nordafrika
Det folkliga upproret i Tunisien och Egypten påverkade endast måttligt utvecklingen på finans- och råvarumarknaderna. Men när oron spred sig till oljeproducerande Libyen och andra länder i Mellanöstern steg oljepriserna. Så länge oroligheterna inte stör oljeproduktionen i något av de större oljeproducerande länderna, tror vi inte att det kommer ge upphov till något betydande bakslag för den globala tillväxten och inte heller till någon bestående inflationsökning. Den globala ekonomin har blivit mindre beroende av olja under de senaste årtiondena och globala nyckeltal tyder på att återhämtningen har stärkts. Trots allt utgör Libyens oljeutvinning endast 2 procent av den totala oljeproduktionen i världen.

Spekulationer om ny hållning från centralbankerna
Flera nyckeltal har gått från klarhet till klarhet under de senaste månaderna. Det gäller bland annat ISM för tillverkningsindustrin och ISM ickeproducerande bolag i USA, Economic Sentiment Index i euroområdet samt Ifo, som mäter framtidstron inom tyska näringslivet. Inflationstrycket har ökat, mer i euroområdet än i USA efter att flera beslutsfattare inom ECB på senare tid antytt att de förespråkar högre räntor. Vid en presskonferens i början av mars uttryckte ECB-chefen Jean-Claude Trichet att det finns risk för uppgång i inflationen och att det finns anledning till stark vaksamhet. Detta tolkas som en stark signal på att ECB snart kommer att höja räntorna. Vi förväntar oss dock inte att detta kommer att vara inledningen på en upprepad serie av räntehöjningar.

Inom den amerikanska centralbanken råder oenighet. Vissa beslutsfattare har förespråkat att man bör avsluta det ekonomiska åtgärdsprogrammet QE2, inom vilket centralbanken avser att stödköpa statsobligationer för 600 miljarder USD i slutet av årets andra kvartal. De menar att återhämtningen har förstärkts och breddats. Centralbankschefen Ben Bernanke försvarade dock i ett uttalande nyligen förra årets införande av stödprogrammet, men nämnde inget om framtiden för QE2.

När det gäller de stigande råvarupriserna pekade Bernanke inte bara på hoten mot den övergripande prisstabiliteten, utan också på riskerna för den ekonomiska tillväxten. Hans bedömning av arbetsmarknaden innebar enbart en subtil förskjutning från att tidigare ha lyft fram den höga arbetslösheten, till att nu tala om att sysselsättningen ökar. Vi tror att Bernanke först vill se flera månader av stark sysselsättningsökning innan han kommer att ändra tonen i sina uttalanden på något märkbart sätt.