Aktier fortsatte uppåt i april. Globala aktier steg med 11,5 procent i dollar. Dollarn försvagades något mot kronan och avkastningen i kronor blev 8,8 procent. Fastigheter ökade hela 20,4 procent och överträffade övriga tillgångsklasser med råge. Globala obligationer steg med 1,2 procent och Råvaror stärktes med 0,9 procent. Avkastningen för likvida medel var oförändrad. All avkastning i rapporten redovisas i svenska kronor, om inget annat anges. Dollarn föll med 2,4 procent mot kronan, vilket innebär att avkastningen beräknad i kronor ligger drygt två procent lägre än i dollar.
Tillväxtmarknader (16,3 procent) klarade sig klart bättre än utvecklade marknader (10,9 procent). För aktier på de utvecklade marknaderna var detta den största månadsuppgången sedan maj 1990. April blev därmed den andra månaden i rad i vilken dessa aktier steg, en uppgång som föregåtts av nedgångar under tre raka månader. Uppgången på tillväxtmarknaderna var den största sedan december 1993, då marknaderna stärktes under drygt ett år. Tillväxtregionerna hade en jämförbar utveckling. Bland de utvecklade regionerna överträffade Europa (13,5 procent) såväl USA (9,8 procent) som Japan (9,6 procent).
På de utvecklade marknaderna var Hälsovård den enda aktiesektor som försvagades (-0,3 procent) och Finans (22,1 procent) stod som vinnare. Sällanköpsvaror (24,5 procent) överträffade alla andra sektorer på tillväxtmarknaderna. På de utvecklade marknaderna hamnade Sällanköpsvaror (18,5 procent) på andra plats. Konjunkturkänsliga sektorer utvecklades bättre än defensiva sektorer. På utvecklade marknaderna gick det bättre för Industri (16,4 procent), Råvaror (13,3 procent) och IT (12,7 procent) än för Hälsovård (-0,3 procent), Telekomtjänster (1,6 procent) och Kraftförsörjning (4,3 procent). På tillväxtmarknaderna utvecklades Industri (21,6 procent), Finans (19,8 procent), Råvaror (16,9 procent) och Energi (16,1 procent) starkare än Hälsovård (2,4 procent) och Telekom (9,7 procent).
Fastigheter var den tillgångsklass som lyckades bäst med en uppgång på 20,4 procent. Inom denna sektor var det stora skillnader mellan USA (29,4 procent), Europa (21,8 procent) och Asien (11,7 procent).
Global Aggregate Bond Index steg visserligen med 1,2 procent, men skillnaderna mellan olika kategorier var stora. High yield-obligationer steg 11,2 procent, medan tillväxtmarknadsobligationer gav 5,1 procent. Räntan på amerikanska (-1,9 procent) och japanska (-0,7 procent) statsobligationer sjönk däremot. Investment grade företagsobligationer (3,0 procent) överträffade europeiska statsobligationer (0,6 procent). De korta räntorna sjönk i de tre stora utvecklade regionerna: 0,18 procentenheter i USA, 0,15 procentenheter i euroområdet och 0,05 procentenheter i Japan. Europeiska centralbanken sänkte räntorna med 0,25 procentenheter och refinansieringsräntan landade på 1,25 procent. Federal Reserve och Bank of Japan lämnade sina viktigaste räntor oförändrade och gjorde inga väsentliga förändringar av sina program för kvantitativa lättnader. Obligationsräntorna steg mest i USA (0,46 procentenheter), följt av euroområdet (0,18 procentenheter) och Japan (0,08 procentenheter).
BNP i USA föll under det första kvartalet med 6,1 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Även om det inte är någon förbättring jämfört med nedgången på 6,3 procent under det fjärde kvartalet 2008, så har tillväxtens sammansättning ändrats väsentligt och utsikterna har förbättrats. Konsumtionen torde därför gynnas av skattesänkningarna i regeringens stimulansplan, även om konsumenterna sannolikt kommer att fortsätta att bygga upp sitt sparande efter de kraftiga förmögenhetsförlusterna. Lagernedskärningarna borde avta. Företagens lönsamhet har varit fortsatt låg, men de offensiva kostnadsnedskärningar som har genomförts kommer sannolikt inte att fortsätta i samma takt. Sysselsättningen har fortsatt att sjunka i rekordfart, men bostadsmarknaden har visat tecken på stabilisering även om det är alltför tidigt att blåsa faran över.
Ledande indikatorer har faktiskt varit uppmuntrande. Förtroendet bland producenter och konsumenter har återhämtat sig från sina låga nivåer i många länder. Aktiemarknaderna har tagit till sig de förbättrade makroekonomiska utsikterna, men svårigheterna kvarstår: bankerna i USA skulle behöva mer kapital, de amerikanska biltillverkarna har enorma problem, arbetsmarknaderna är fortsatt svaga samtidigt som återhämtningstakten och varaktigheten ifrågasätts.
