Aktier på utvecklade marknader föll marginellt mätt i dollar (-0,2 procent), medan tillväxtmarknadsaktier fortsatte stiga (1,0 procent). Skillnaderna var stora inom de utvecklade marknaderna: USA-aktier steg, men europeiska aktier föll. På de europeiska marknaderna var svagheten fokuserad till södra Europa, eftersom den grekiska budgetkrisen fortsatte att dominera investeringsklimatet. Obligationsräntorna föll i USA och Tyskland. På USA-marknaden minskade oron för nyemissioner, medan tyska obligationer gynnades av att uppfattas som en säker investering när händelserna kring det skuldtyngda Grekland skakade eurozonen.
All avkastning i den här rapporten redovisas i svenska kronor om inget annat anges. Dollarn steg med 0,7 procent mot den svenska kronan.
Den onda cirkeln med stigande obligationsräntor och en allt sämre ekonomisk och budgetmässig prognos, fick de grekiska obligationsmarknaderna att stanna av helt mot slutet av månaden. Nedgraderingen av Greklands kreditvärdighet till ”skräpstatus” och en kraftig nedgradering av Portugals kreditvärdighet, gjorde marknaderna ännu skakigare. Räntan på tvååriga grekiska obligationer nådde den 28 april en högsta notering på 18,6 procent respektive 11,3 procent för den tioåriga obligationen. Även räntespreaden på den portugisiska, spanska respektive irländska skulden ökade avsevärt. När Grekland bad att det räddningspaket på 45 miljarder euro som medlemmarna i euroområdet och Internationella valutafonden (IMF) hade enats om skulle införas, föll räntan på tvååriga obligationer till 12,3 procent och till 8,9 procent på de tioåriga obligationerna. Med dessa räntenivåer är dock den grekiska statsskulden fortfarande ohållbar. Dessutom täckte det första paketet Greklands finansieringsbehov i bara lite drygt ett år. Medlemmarna i euroområdet och Internationella valutafonden har därför beslutat att utöka paketet till 110 miljarder euro och till att omfatta tre år. På kort sikt är risken för en grekisk konkurs nu praktiskt taget obefintlig, men landet står nu inför en tidigare aldrig skådad uppgift: att minska sitt BNP-underskott från 13,6 procent till 3 procent på bara tre år, utan hjälp av vare sig en oberoende penningpolitik eller en flexibel valutakurs. Räddningspaketet lyckades dock inte lugna marknaderna och marknadsoron spred sig till framförallt Spanien och Portugal.
Prognosen för euroområdet har inte förändrats mycket, trots problemen i Grekland. Återhämtningen bekräftades i många av nyckeltalen för april.
Den exportdrivna återhämtningen fortsatte. Behovet av budgetkonsolidering, eventuellt förstärkt av skakiga obligationsmarknader, utgör en fortsatt risk för tillväxten under andra hälften av året och under 2011.
Den ekonomiska tillväxten i USA dämpades från 5,6 procent i årstakt för fjärde kvartalet 2009 till 3,2 procent under första kvartalet 2010, som en följd av att uppsvinget från lageruppbyggnaden mattades av. Många ledande indikatorer visar nu på en ljus bild, men detta ser inte ut att hålla i sig. De statliga stimulansåtgärderna kommer sannolikt att minska, samtidigt som återhämtningen på arbetsmarknaden varit trög. Många människor har fått arbetslöshetsunderstöd eller andra statliga bidrag, vilket har lett till att nästan 20 procent av hushållsinkomsterna i USA utgjorts av statliga transfereringar. Men en stor del av arbetslöshetsunderstödet kommer att upphöra de närmaste månaderna. Det kommer sannolikt att påverka hushållens inkomster och konsumtion negativt. Den nuvarande konsumtionsökningen ser därför inte hållbar ut. Samtidigt ser stabiliseringen på bostadsmarknaden som fått starkt statligt stöd, mycket bräcklig ut.
USA-obligationer föll med 17 räntepunkter, samtidigt som tyska obligationer föll med 12 räntepunkter. Det är inte troligt att Europeiska centralbanken höjer räntan i eurozonen i år. Låg inflation, låg tillväxt och stark budgetåtstramning bör få centralbanken att hålla sig i kulisserna. Amerikanska centralbanken har fortsatt lova att hålla nere den amerikanska räntan på mycket låg nivå över en längre period. Representanter för Federal Reserve har betonat att denna ”längre period” inte är tisdbestämd och att framtida räntehöjningar kommer att baseras på nya data. Detta bör öka den amerikanska centralbankens flexibilitet. Även om frasen "längre period" kanske faller bort i juni eller augusti så räknar vi inte med några faktiska räntehöjningar i år, vilket bör hålla nere obligationsräntorna.
Läget är annorlunda i många tillväxtländer, främst i Kina, Indien och Brasilien. Alla tre länderna har nyligen stramat åt penningpolitiken. Kina försöker förhindra en bostadsbubbla, Indien försöker dämpa hög inflation och Brasilien försöker undvika att den starka tillväxten leder till hög inflation. I synnerhet den kinesiska aktiemarknaden har reagerat negativt på de senaste åtstramningsåtgärderna.
