Aktier på utvecklade marknader uppvisade den 29 december en toppnotering för den här cykeln. Aktierna föll dock under årets två sista handelsdagar och uppgången under december blev bara 1,7 procent i dollar. Sedan mitten av november har utvecklingen för aktier på utvecklade marknader i praktiken varit oförändrad. Tillväxtmarknadsaktier ökade med 3,8 procent i dollar och avslutade året på en hög nivå. Globala aktier ökade med 4,6 procent mätt i kronor och gick därmed bättre än obligationer (-2,5 procent). Globala fastighetsaktier (6,2 procent) gick bättre än alla övriga stora tillgångsklasser. Råvaror (4,8 procent) gick också bra.
All avkastning i den här rapporten redovisas i svenska kronor om inget annat anges. Dollarn ökade med 2,2 procent mot kronan, vilket innebär att avkastningen mätt i kronor är lika mycket högre.
Även om den ekonomiska tillväxten för tredje kvartalet fick justeras ned i USA och i Japan så har den globala återhämtningen blivit oförändrad. Den amerikanska ekonomin bör gynnas av den stärkta återuppbyggnaden av lager under fjärde och första kvartalet, samtidigt som det tycks osannolikt att investeringarna kommer att minska ytterligare. Arbetsmarknaden har förbättrats och även om bostadsmarknaden förvisso försvagades något när det tidsbegränsade programmet för skattereduktionen vid köp av nya bostäder upphörde, så bör den förlängning och utvidgning som senare gjordes av programmet stimulera ekonomin. Nyckeltalen i euroområdet har fortsatt att stiga, även om vissa nyckeltal utvecklats i långsammare takt. Konsumtionen minskade, men ekonomin fortsatte att växa under tredje kvartalet. Konsumenternas förtroende har förbättrats, men arbetsmarknaden är fortsatt svag. Data pekar på att löneökningarna blir betydligt lägre. Därmed är det inte troligt att konsumtionen kommer att påverka den ekonomiska tillväxten.
IT-sektorn (8,3 procent) gick bättre på såväl aktiemarknaderna i utvecklade länder som på aktiemarknaderna i tillväxtländer (13,0 procent). Sällanköpsvaror ökade med 6,5 procent i utvecklade länder respektive 9,7 procent på tillväxtmarknaderna. Defensiva sektorer som Kraftförsörjning och Hälsovård gav en avkastning nära genomsnittet. Telekomtjänster och Finans släpade efter på såväl de utvecklade marknaderna som på tillväxtmarknaderna.
Obligationsräntorna steg i alla regioner, men allra mest i USA (0,64 procentenheter), följt av Storbritannien (0,49 procentenheter), euroområdet (0,23 procentenheter) och Japan (0,03 procentenheter). Uppgången för amerikanska obligationsräntor började när problem uppstod i samband med auktionering av nya obligationer. I euroområdet var marknadsoron för statsskulder och budgetunderskott fokuserad på Grekland och i viss utsträckning Spanien och Irland. Räntespreaden ökade generellt i dessa länder, framförallt när det gällde värdepapper med kort löptid. Den stärkta dollarn minskade effekterna av stigande amerikanska avkastningsräntor. Amerikanska obligationer (-0,2 procent) utvecklades bättre än tyska obligationer (-2,4 procent) och japanska obligationer (-5,0 procent). Investment grade-obligationer (-0,2 procent) var i praktiken oförändrade, medan High yield-obligationer (4,9 procent) gick bättre.
De korta räntorna var oförändrade. Centralbankerna har gradvis börjat avveckla sina okonventionella penningpolitiska stimulansåtgärder, men har också signalerat att de viktigaste räntorna tillsvidare kommer att ligga kvar. Marknaderna har uppfattat detta.
Fastigheter gick bra. Den amerikanska fastighetsmarknaden (9,4 procent) gick bäst och därefter följde, på visst avstånd, Asien (4,9 procent) och Europa (3,0 procent). Den amerikanska fastighetsmarknaden, som tenderar att ha en högre volatilitet än andra tillgångar, gynnades av den ökade riskvilligheten.
Råvaror gick bättre än globala aktier, men sämre än fastigheter. Industrimetaller gick bäst. Råoljepriserna fortsatte att stiga, men jordbruksråvaror föll. Guldprisets volatilitet har mildrats i takt med att pristrenden sjunkit.
