Likvida medel var månadens vinnare. Avkastningen i US-dollar var visserligen oförändrad, men i svenska kronor gav likvida medel 8,0 procent. Globala obligationer föll med 3,1 procent i dollar, men steg med 4,7 procent i kronor. Aktieavkastningen var negativ i såväl dollar (-10,0 procent) som kronor (-2,8 procent). Fastigheter tappade 17,3 procent i dollar och 10,7 procent i kronor och var därmed det tillgångsslag som hade sämst utveckling. All avkastning i rapporten redovisas i svenska kronor, om inget annat anges. Dollarn steg med 8,1 procent mot kronan, vilket innebär att avkastningen beräknad i kronor är ungefär åtta procent högre än i dollar.
Aktier klarade sig bättre på tillväxtmarknader (1,8 procent) än på utvecklade marknader (-3,3 procent). Östeuropa lyckades bäst (3,6 procent), följt av tillväxtmarknaderna i Asien (1,0 procent). I USA backade aktiermarknaden med 3,3 procent, i det utvecklade Europa med 3,2 procent och i Japan med 5,4 procent.
På utvecklade marknader (-10,4 procent) var Finans den sektor som klarade sig sämst på grund av oron för nationalisering. På tillväxtmarknaderna var Finans näst sämsta sektor, samtidigt som Industri drogs ned av den djupa nedgången i världsekonomin. De tillväxtmarknadssektorer som hade bäst framgång var Hälsovård (15,3 procent) och IT (7,9 procent). På de utvecklade marknaderna hade Telekomtjänster (3,2 procent) och IT (1,7 procent) medvind. Amerikanska fastigheter föll brant (-14,0 procent). Asiatiska fastigheter tappade 11,9 procent, medan förlusterna i Europa begränsades till 3,0 procent.
Så gott som alla typer av obligationer utvecklades positivt och statsobligationer lyckades allra bäst. Europeiska statsobligationer, som gav 7,9 procent, överträffade alla andra kategorier. Amerikanska statsobligationer (7,4 procent) och tillväxtmarknadsobligationer (6,7 procent) följde tätt efter. Investment-grade företagsobligationer (5,7 procent) överträffade high-yield obligationer (3,8 procent). Japanska statsobligationer föll med 0,6 procent. Marginellt sjunkande räntor uppvägdes av yenens försvagning.
De korta räntorna sjönk med 0,26 procentenheter i euroområdet, då marknaderna räknade med fler räntesänkningar från Europeiska Centralbanken. Räntorna i Japan (-0,03 procentenheter) och USA (0,08 procentenheter) rörde sig knappast, eftersom centralbankernas styrräntor kretsade kring noll. Räntan på tioåriga amerikanska obligationer steg med 0,17 procentenheter på grund av investerarnas fortsatta oro över den stora mängd nya obligationer som krävs för att finansiera det växande budgetunderskottet. Obligationsräntorna i euroområdet föll med 0,18 procentenheter, medan de i Japan låg kvar i det närmaste oförändrade.
Den globala ekonomin befinner sig i en allvarlig recession. I både euroområdet och i USA krympte ekonomierna med omkring sex procent på årsbasis under det fjärde kvartalet, i Japan med drygt 12 procent och i flera asiatiska ekonomier med omkring 20 procent. Såväl industriproduktionen som exporten har drabbats hårt. Ledande indikatorer som hade stabiliserats eller förbättrats något under januari, föll återigen i februari. Detta grusar förhoppningarna om en återhämtning under det andra halvåret 2009. Positivt var det amerikanska stimulanspaket på 787 miljarder dollar som godkändes och undertecknades samt att finansdepartementet lade fram en omfattande finansiell stabilitetsplan. Trots att marknaderna visade sitt ogillande för planen, innehöll den viktiga åtgärder och visade på myndigheternas beslutsamhet att få slut på krisen.
Statistik pekade på att inflationen stigit oväntat i USA under januari, vilket främst berodde på att de kraftiga prissänkningarna i samband med helghandeln upphört. På årsbasis förblev inflationen negativ. I många länder har inflationen fortsatt att sjunka, även om det varit trögt i de länder där valutorna försvagats. Deflation anses alltjämt utgöra den största risken för ekonomin.
Aktiemarknaderna rasade under februari månads andra hälft. Finansaktier tyngdes av växande hot om nationaliseringar, medan bredare marknader kämpade med försämrade makroekonomiska utsikter. Marknaderna tyngdes av det faktum att ledande statistik visar på fortsatt försvagning samt tvivel på en återhämtning under andra halvåret. Tyska statsobligationer gynnades av den dystra stämningen på aktiemarknaderna, medan räntan på långa amerikanska statsobligationer steg till följd av oron över det enorma utbudet på obligationer.
