Samtliga större tillgångsklasser inledde året svagt. I US-dollar föll globala aktier med 8,6 procent och fastighetsaktier med hela 13,3 procent. Obligationer, som tappade 4,5 procent, klarade sig något bättre. Eftersom centralbanken Federal Reserve sänkte räntan till noll i december, blev avkastningen på likvida medel i dollar också noll. Dollarn steg med 6,2 procent mot den svenska kronan, så avkastningen blev i kronor positiv för såväl likvida medel (6,6 procent) som för obligationer (1,8 procent). All avkastning redovisas i svenska kronor, om inget annat anges.
Tillväxtmarknadsaktier (-0,5 procent) gick återigen bättre än aktier på utvecklade marknader (-2,9 procent). Latinamerika lyckades bäst (6,2 procent), medan Östeuropa utvecklades sämst (-6,7 procent). Aktier i det utvecklade Europa föll med 5,5 procent, amerikanska aktier med 1,9 procent och japanska aktier med 0,7 procent. Finansaktier tyngdes av nedslående resultat och ännu en omgång med nedskrivningar av tillgångar samt av kapitalinjektioner. Finanssektorn rasade med 12,5 procent på utvecklade marknader och med 6,0 procent på tillväxtmarknader. Sektorutvecklingen visade över lag inte något klart riskmönster. På utvecklade marknader steg Energi, Hälsovård och Informationsteknik med 2,6 procent medan Industri, som föll med 5,6 procent, och Telekomtjänster, som tappade 5,2 procent, hade motvind. På tillväxtmarknaderna överträffade Råvaror (4,6 procent), Energi (3,7 procent) och Kraftförsörjning (3,0 procent) övriga sektorer, medan bland annat Telekomtjänster (-4,4 procent) och Sällanköpsvaror (-2,0 procent) släpade efter. Amerikanska fastighetsaktier föll med hela 11,2 procent, vilket raderade ut vinsterna från december. Europeiska fastighetsaktier, som backade med 7,0 procent, hade också motgång, samtidigt som förlusterna i Asien begränsades till 1,9 procent.
Så gott som alla typer av obligationer hade en positiv utveckling. High-yield företagsobligationer överträffade övriga kategorier med en uppgång på 11,8 procent. På andra plats hamnade japanska statsobligationer (6,9 procent), som fick skjuts av en starkare yen. Statsobligationer från tillväxtmarknaderna (6,8 procent) kom tätt i hälarna. Investment-grade företagsobligationer (3,9 procent) och amerikanska statsobligationer (3,2 procent) hade jämförbar utveckling. Det var bara euroområdets statsobligationer som föll (-2,2 procent), eftersom de inte gynnades av valutaeffekterna. De korta räntorna sjönk i alla större regioner, men mest i euroområdet (-0,80 procentenheter) och minst i Japan (-0,16 procentenheter). Räntan på tioåriga obligationer steg däremot kraftigt i Storbritannien (0,68 procentenheter) och USA (0,63 procentenheter), då investerare oroade sig över de stora obligationsemissioner som lär behövas för att täcka de enorma underskotten i de offentliga finanserna. Obligationsräntorna i euroområdet steg med 0,35 procentenheter och i Japan med 0,12 procentenheter.
De ekonomiska utsikterna förblev dystra och flera tillväxtekonomier rapporterade låga tillväxttal för det fjärde kvartalet. Industriproduktionen och sysselsättningen minskade markant globalt sett och exporten föll snabbt. Tillväxten var inte så svag som väntat i USA under det fjärde kvartalet, men var ändå den lägsta på 27 år. Sedan fallande inflation och ofrivillig lageruppbyggnad givit tillväxten tillfällig skjuts, så riskerar tillväxten att krympa ytterligare under det första kvartalet. Ledande indikatorer runt om i världen stabiliserades något, eller till och med förbättrades, men det är ändå för tidigt att dra slutsatsen att den ekonomiska utvecklingen snart kommer att vända. Inflationen föll under noll i USA under december månad och till de lägsta nivåerna på ett decennium i euroområdet. Den lägre inflationen världen över beror främst på sjunkande energipriser men även kärninflationen minskar snabbt i USA. Deflation utgör fortfarande en klar risk, särskilt i USA.
Efter en viss stabilisering under december halkade aktiemarknaderna återigen efter i januari. Nedslående resultat, ännu en svacka och kapitaltillskott i banksektorn samt svag och deflatorisk makroekonomisk statistik, tyngde aktiemarknaden. Obligationer gynnades inte av den tröga aktieutvecklingen eftersom investerarna hyste farhågor för den väntade storemissionen av statsobligationer. Investerarna gjorde också större skillnad mellan olika länder. Spreadarna mellan statsobligationer i euroområdet ökade markant, särskilt för länder med svaga offentliga finanser och stora skulder.
