Marknadsläget, juli 2009

 

I juli gav aktier återigen god avkastning, vilket visade att den svaga utvecklingen i juni bara var ett tillfälligt avbrott i det rally som inleddes på bred front i mars. Globala aktier steg med 8,7 procent i dollar, men eftersom dollarn föll kraftigt mot den sven­ska kronan blev uppgången endast 1,5 procent i kronor. Riskfyllda tillgån­gar återvann sin popularitet. Tillväxtmarknadsaktier (3,5 procent) över­träffade aktier från utveck­lade marknader (1,2 procent), medan konjunktur­känsliga sekto­rer klarade sig bättre än defensiva. Fastigheter (1,6 procent) var den bästa av de breda tillgångsklasserna. Både globala obligationer och råvaror tappade 3,8 procent.

 

Företagens vinster har hittills under det andra kvartalet överraskat positivt, vilket främst beror på kraftiga kostnadsnedskärningar. Däremot låg försäljningen i allmän­het i linje med eller under förväntningarna. Oväntat bra vinster och större förtroende för den globala återhämtningen gav aktier skjuts. Amerikanska obliga­tionsräntor föll tillbaka efter vad som såg ut som ett avgörande kliv över fyra­procentsnivån, vilket tillsvidare lugnat aktiemarknaderna.

 

På de utvecklade aktiemarknaderna utvecklades Material (4,7 procent) bäst. Finans (4,0 procent) drog nytta av tecken på att det värsta av finanskrisen nu är över, medan Sällanköpsvaror (3,0 procent) drevs upp av ljusare utsikter för den globala ekonomin. Investerarna höll sig undan från defensiva sektorer som Telekom­tjänster (-0,2 pro­cent), Hälsovård (-0,4 procent) och Kraftförsörjning (-3,3 procent). Energisektorn, som föll med 2,7 procent på utvecklade marknader och med 1,2 procent på tillväxtmark­naderna, avvek markant som en följd av råolje­prisets nedgång med 3,2 procent. På tillväxtmarknaderna överträffade IT (9,3 pro­cent) alla andra sektorer, följt av Sällan­köpsvaror (8,3 procent) och Material (4,5 pro­cent). Hälsovård (1,5 procent), Kraft­försörjning (1,0 procent) och Telekom (0,1 procent) uppvisade sämre resultat än den övriga marknaden.

 

Bland obligationer visade investerarna en förkärlek för mer riskfyllda kategorier. Stats­obligationer (-6,2 procent i USA, -5,6 procent i Japan och -4,4 procent i euro­området) utvecklades sämre än företagsobligationer. Bland företagsobliga­tionerna överträffade high yield-obligationer (-0,3 procent) investment grade-obligationer (-2,7 procent). Tillväxtmarknadsobligationer (-4,1 procent) klarade sig något bättre än statsobliga­tioner från utvecklade marknader.

 

De korta räntorna sjönk ytterligare. Till följd av ECBs gene­rösa likviditetstillskott blev fallet störst i euroområdet, där tremånadersräntan sjönk med 0,23 procentenheter. Eftersom det inte skedde några större föränd­ringar i penning­politiken i USA och Japan var ränteförändringarna måttliga i dessa länder; -0,12 pro­centenheter i USA och -0,04 procentenheter i Japan. Den ameri­kanska centralbanken Federal Reserve lovade att hålla räntorna låga under en längre period, men övervägde samtidigt en strategi för att lämna den extremt expansiva penningpolitiken bakom sig.

 

Inom Fastigheter tog Europa ledningen. Europeiska fastigheter gav 5,2 procent, följt av USA (3,6 procent). Asiatiska fastigheter (-1,4 procent) halkade efter övriga regio­ner. Eftersom europeiska fastigheter har drabbats hårdare än fastigheter i andra regioner på grund av sin relativt stora exponering mot finanssektorn, räckte den senaste tidens goda utveckling inte till för att ta igen förlusterna.

 

Den globala ekonomiska återhämtningen har fått tydligare konturer. I främst Asien visar produktion och handel en skarp uppåtgående kurva, om än från mycket låga nivåer. Kinas tillväxt har fått fart av regeringens omfattande stimulansåtgärder och en blomstrande bostadsmarknad. Amerikanska konsumenter har gynnats av fri­kostiga offentliga transfereringar, även om de förblivit motvilliga att spendera pengarna. Den tröga arbetsmarknaden och nedpressade arbetsinkomster har fått konsumenterna att spara snarare än att konsumera de oväntade inkomsterna. Både i USA och i euro­området har såväl orderingången som industriproduktionen visat tecken på förbätt­ring. Inflationen har minskat ytterligare. Trots att olje­priserna stigit på senare tid, så är de alltjämt mycket lägre än för ett år sedan. Denna negativa baseffekt kommer att bestå under några månader. Slutligen har svaga arbetsmarknader och företagens klena prissättningsförmåga pressat ned kärn­inflationen.