Marknadsläget, juli 2010

 

Börserna vände uppåt i juli
Efter tre månader i rad av tillbakagång gick aktiemarknaderna på de utvecklade marknaderna
(MSCI World Index) upp med 8,0 procent i juli. Tillväxtmarknaderna (MSCI Emerging Markets
Index), som inte föll lika mycket under de föregående månaderna, steg exakt i linje med de
utvecklade marknaderna. Ekonomiska data var generellt en besvikelse i USA, men en stark
rapportsäsong bidrog positivt till aktieutvecklingen. I euroområdet, som ligger efter USA i
konjunkturcykeln, var de ekonomiska nyheterna mer positiva.

 

Osäkerheten kring den amerikanska återhämtningen sänkte avkastningen på tvååriga
statsobligationer till rekordlåg nivå och räntan på tioåriga obligationer sjönk med
0,03 procentenheter till 2,90 procent, vilket var den lägsta nivån sedan slutet av januari 2009.
Räntan på tyska obligationer steg med 0,10 procentenheter.

 

Svag makrostatistik i USA
De viktigaste företagsenkäterna i USA pekade på fallande förtroende i juni. ISM industriindex och
ISM-index för tjänstesektorn föll mer än väntat. Enligt NFIB-index minskade också förtroendet hos
småföretagens ägare och byggföretagen. Conference Boards ledande indikator, ett sammansatt
index, föll också och verkar ha haft sin topp i mars.

 

Avmattningen syns inte bara i de ledande indikatorerna. Kvartalssiffrorna för BNP-tillväxten sjönk
till 2,4 procent räknat på årsbasis under andra kvartalet, från en reviderad tillväxt på 3,7 procent
under första kvartalet. De statliga utgifterna var stora liksom investeringarna i företag och
bostadsbyggande, men en ökad import för lageruppbyggnad samt avmattad konsumtion dämpade
en mer stabil allmän övergripande tillväxt.

 

Framöver ser vi flera hinder för en stark tillväxt under årets andra hälft. Den långsamma
återhämtningen på arbetsmarknaden kommer sannolikt att hindra en betydande minskning av
arbetslösheten. Det borde leda till blygsamma löne- och konsumtionsökningar. Bostadsmarknaden,
som har gått tillbaka efter uppsvinget till följd av att skattelättnaderna mattats av, gör utsikterna mer
osäkra. Det krävs framförallt att delstatsregeringarna och de lokala myndigheterna minskar utgifterna
för att balansera sina budgetar samtidigt som tillverkningsindustrins återuppbyggnaden av lager bör
avta.


Stresstester av europeiska banker gav betryggande resultat 
I euroområdet minskade riskspreadarna på statsobligationer med undantag för grekiska obligationer.
Statsfinansiella åtstramningar och räddningspaketet på 750 miljarder euro för länder med
budgetproblem övertygade till slut investerarna om att det är osannolikt att något land ställer in
betalningarna de närmaste åren. De stresstester som har genomförts på 91 banker i EU gav endast
begränsade reaktioner på marknaden.

 

Stresstesterna hade dock sina begränsningar. Till exempel fanns det inte med i beräkningarna att
något land skulle kunna ställa in betalningarna. Stresscenariot upplevdes emellertid tillräckligt
pessimistiskt och resultatet betryggande, men det innebär inte att problemen i banksektorn är över.


Interbankmarknaden har fortsatt att hållas stängd för ett antal banker och spreadarna är fortfarande
stora. Enligt en undersökning som ECB genomförde så stramade en majoritet av bankerna åt
utlåningskraven ytterligare under andra kvartalet. Med detta sagt var ekonomiska data förra
månaden starka. PMI-indexen för industrin och tjänstesektorn samt det tyska Ifo-indexet gick upp
oväntat i juli och Economic Sentiment Indicator steg mer än väntat. Utsikterna för euroområdet kan
dock vara sämre än vad dessa ledande indikatorer pekar på. Den exportdrivna återhämtningen kan
avta när tillväxten i andra regioner sjunker. Begränsad utlåning från banker, hög arbetslöshet och
statsfinansiella åtstramningar torde dämpa den inhemska efterfrågan.