Den kraftiga börsuppgång som inleddes i början av mars stannade upp i juni. Globala aktier föll marginellt med 0,7 procent i dollar. Eftersom dollarn stärktes något mot kronan, steg aktier med 1,3 procent i kronor. Riskfyllda tillgångar utvecklades svagt över lag, då marknaden oroade sig över styrkan i den ekonomiska återhämningen. Tillväxtmarknadsaktier (0,9 procent) klarade sig sämre än aktier från utvecklade marknader (1,8 procent), medan defensiva sektorer lyckades bättre än konjunkturkänsliga. Globala obligationer (2,6 procent) överträffade utvecklingen för globala aktier. Kreditmarknaden avvek markant; investment grade-krediter (4,2 procent) och high yield-krediter (5,5 procent) var de tillgångsklasser som utvecklades bäst.
Riskaversionen syntes tydligt i sektorernas resultat. På utvecklade marknader hade Energi (-3,3 procent), Material (-2,3 procent) och Industri (0,8 procent) motvind, medan IT (5,0 procent), Hälsovård (4,2 procent) och Telekomtjänster (3,1 procent) tog täten. Även på tillväxtmarknaderna hamnade Energi (-5,3 procent), Material (-3,0 procent) och Industri (-2,6 procent) på jumboplats. Hälsovård (6,8 procent), Dagligvaror (5,8 procent) och Finans (4,8 procent) gjorde bäst ifrån sig.
Globala obligationer gav 2,6 procent, vilket var bättre än Råvaror (0,8 procent), globala aktier (1,3 procent) och likvida medel (2,1 procent), men i nivå med globala fastigheter (2,7 procent). I kontrast till utvecklingen för de breda tillgångsklasserna lyckades obligationsslag med högre riskprofil bäst. High yield-obligationer hade störst framgång (5,5 procent), följt av investment grade-obligationer (4,2 procent) och tillväxtmarknadsobligationer (3,3 procent). Amerikanska och japanska statsobligationer gav båda 1,9 procent, medan obligationer från euroområdet, vars ränta föll mest, gav 2,8 procent.
De korta räntorna sjönk ytterligare, även om det skedde långsammare än i maj. Tremånadersräntan föll med 0,06 procentenheter i USA och Japan. Samtliga större centralbanker lämnade sina viktigaste räntor på extremt låga nivåer. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve signalerade att de ämnar hålla räntorna låga under en tid. Samtidigt som Federal Reserve successivt skar ned en del av stödprogrammen för banker och finansmarknader, så fortsatte man med kvantitativa lättnader. Europeiska centralbanken fann sin egen modell för kvantitativa lättnader då banken lånade ut rekordhöga 442 miljarder euro i form av tolvmånaderslån till euroområdets banksystem.
Fastigheter var den tillgångsklass som lyckades bäst (2,7 procent), vilket helt och hållet berodde på Asien (6,7 procent). Fastigheter i Europa var i det närmaste oförändrade (0,1 procent), medan amerikanska fastigheter föll något (0,8 procent).
Ledande indikatorer fortsatte att förbättras. Förbättringstakten avtog dock och många indikatorer ligger kvar på recessionsnivåer. Statistiken över den reala ekonomin var blandad, vilket lade sordin på stämningen. Industriproduktionen i Japan vände uppåt från ytterst låga nivåer, men fortsatte nedåt i euroområdet och i USA. Den japanska exporten sköt fart, medan exporten från Kina och andra asiatiska länder var en besvikelse. Amerikanska konsumenter gynnades av offentliga transfereringar, men valde att spara pengarna i stället för att spendera dem. Fastän färre arbetstillfällen försvann i USA i juni än i maj så fortsatte arbetslösheten att stiga. Arbetsmarknaden i USA, euroområdet och Japan var trög och hushållens inkomster krympte. Den inhemska efterfrågan i Japan förblev svag.
Aktier har huvudsakligen rört sig sidledes sedan i början av maj. Marknaden har redan räknat in förändringen från depressionsliknande statistik tidigare i år till mer recessionsliknande och funderar nu på vilken form återhämtningen kan ta. Många marknadsaktörer befarar att den kan bli en missräkning då uppgången kan dämpas av högre inflation, stigande obligationsräntor och därmed högre bolåneräntor. Andra bedömare tror att stabiliseringen av konjunkturen övergår i en återhämtning, vilket ger stöd åt dagens börsnivåer.
