Aktier fick ett uppsving i mars och var den tillgångsklass som lyckades bäst. Globala aktier steg med 7,9 procent räknat i US-dollar, men eftersom kronan förstärktes med 8,5 procent mot dollarn var avkastningen i kronor ändå svagt negativ. Fastigheter klarade sig också bra och gav 5,8 procent i dollar, men tappade 3,2 procent i kronor. Globala obligationer, som steg med 3,6 procent i dollar och föll med 5,3 procent i kronor, överträffade likvida medel, vars avkastning var oförändrad i dollar men negativ (-8,5 procent) i kronor. All avkastning i rapporten redovisas i svenska kronor, om inget annat anges. Dollarn steg med 8,5 pro¬cent mot kronan, vilket innebär att avkastningen beräknad i kronor är ungefär åtta procent högre än i dollar.
Tillväxtmarknader (4,4 procent) klarade sig klart bättre än utvecklade marknader (-1,9 procent). Asien (6,0 procent) överträffade Östeuropa (3,8 procent), medan Latinamerika slä¬pade efter (1,2 procent). USA (-0,8 procent) lyckades bättre än Europa (-2,1 procent) och Japan (-7,4 procent).
Över lag utvecklades konjunkturkänsliga sektorer bättre än defensiva sektorer. Finans (3,8 procent) var bästa sektor på de utvecklade marknaderna, men även Råvaror (2,6 procent), IT (1,5 procent) och Sällanköpsvaror (-0,9 procent) hade medvind. Telekommunikation (-6,3 procent) och Kraftförsörjning (-9,2 procent) hamnade däremot på jumboplats. IT (10,1 procent), Sällanköpsvaror (8,4 procent) och Industri (7,3 procent) tog täten på tillväxtmarknaderna, medan Hälsovård (-8,3 procent) och Kraftförsörjning (-1,4 procent) kom på efterkälken.
Fastigheter utvecklades väl jämfört med övriga tillgångsklasser. Asiatiska fastigheter lyckades bäst med 0,6 procent. Amerikanska (-5,8 procent) och euro¬peiska fastig¬heter (-6,3 procent) klarade sig betydligt sämre.
Räntorna på alla typer av obligationer föll under månaden. Japanska statsobligationer (-9,7 procent) föll mest, medan europeiska statsobligationer lyckades bäst (-3,6 pro¬cent). Statsobligationer från tillväxtmarknaderna (-5,2 procent) utvecklades något bättre än amerikanska statsobligationer (-6,4 procent). Bland företagsobligationerna överträffade high yield-obligationer (-5,2 procent) investment grade-obligationer (-7,5 procent). De korta räntorna sjönk med 0,32 procentenheter i euroområdet, då marknaderna räknade med fler räntesänkningar från Europeiska centralbanken. Räntorna i Japan (-0,03 procentenheter) och i USA (-0,07 procentenheter) rörde sig knappast, eftersom centralbankernas styrräntor kretsade kring noll. Räntan på tioåriga amerikanska obligationer föll med 0,35 procentenheter, då centralbanken Federal Reserve tillkännagav sin avsikt att köpa statsobligationer för att försöka hålla nere räntorna. Obligationsräntorna i euroområdet sjönk med 0,12 procentenheter, medan de i Japan låg kvar i det närmaste oförändrade. I Storbritannien föll räntorna också brant (-0,46 procentenheter), då Bank of England meddelade att man tänkte köpa brittiska statspapper (Gilts).
Den globala recessionen har fortsatt. Handel och industriproduktion har rasat på olika håll i världen och arbetsmarknaderna har försämrats. Det finns ändå en del ljusglimtar. I allmänhet har ledande indikatorer slutat att falla i den takt vi sett under fjolårets sista kvartal, medan andra faktiskt har förbättrats. Den amerikanska bostadsmarknaden har visat tidiga tecken på stabilisering och situationen på kreditmarknaderna har förbättrats. Den amerikanska administrationen lanserade en ny plan för att få bort illikvida tillgångar från bankernas balansräkningar, vilket välkomnades av marknaderna. Vid G20-ländernas toppmöte utlovades betydande resurser till Internationella valutafonden och som stimulans för den internationella handeln. Dessa åtgärder bör bidra till att stabilisera världsekonomin under årets andra hälft.
USA:s inflation har ökat något, medan inflationen i euroområdet och Japan har fortsatt nedåt. Japan befinner sig nu i en allvarlig deflation och recession. Marknadens inflationsförväntningar har tilltagit i spåren av omfattande penningpolitiska lättnader, däribland kvantitativa lättnader, och något ljusare globala ekonomiska utsikter. Nedgången i världsekonomin fortgår dock, så deflation utgör alltjämt en avsevärd risk.
Aktiemarknaderna steg rejält från ett översålt läge. Uppgången utlöstes av några positiva nyheter från finanssektorn, då två större amerikanska banker uppgav att de visat lönsamhet under årets två första månader. Dessutom fick uppgången stöd av USA:s plan för att få bort illikvida tillgångar från bankernas balansräkningar i samarbete med den privata sektorn och av något bättre ekonomiska nyheter. Störst inverkan på de amerikanska och brittiska obligationsmarknaderna hade beskeden från respektive centralbank om att de skulle börja köpa statsobligationer.
