Riskfyllda tillgångar utvecklades i allmänhet väl under maj. Tillväxtmarknader lyfte med 16,7 procent i US-dollar och överträffade därmed med god marginal de utvecklade aktiemarknaderna, som steg med 8,6 procent. Båda regionerna uppvisade positiv avkastning för tredje månaden i rad. Råvaror ökade med 13,8 procent i dollar och oljepriserna med hela 32,3 procent. High-yield företagsobligationer steg med 9,1 procent i dollar, medan investment-grade gav 6,7 procent. Fastigheter (11,0 procent i dollar) överträffade globala aktier (9,5 procent). Dollarn föll med 6,2 procent mot kronan, vilket innebär att avkastningen beräknad i kronor är drygt sex procent lägre än i dollar. Investerarnas övergång till riskfyllda tillgångar ledde till förluster på statsobligationer. Räntan på statsobligationer steg med 0,34 procentenheter i USA och med 0,41 procentenheter i euroområdet. All avkastning i rapporten redovisas i svenska kronor, om inget annat anges.
I takt med att riskaptiten återvände lyckades konjunkturkänsliga sektorer bättre än defensiva. På utvecklade marknader föll defensiva sektorer som Kraftförsörjning (-0,4 procent), Telekom (-1,9 procent), IT (-2,8 procent) och Sällanköpsvaror (-4,4 procent). Bäst klarade sig cykliska sektorer som Råvaror (7,7 procent) och Energi (6,6 procent). På tillväxtmarknaderna hade samtliga sektorer framgång. Energi (17,2 procent), Råvaror (14,0 procent), Industri (8,5 procent) och Sällanköpsvaror (8,5 procent) tog täten, medan Telekom (2,5 procent) och Hälsovård (1,0 procent) släpade efter.
Globala fastigheter (4,0 procent) fick stöd av en rejäl uppgång i Asien (16,0 procent). Europeiska fastigheter gjorde en liten vinst (1,0 procent), medan nordamerikanska fastigheter tappade mark (-3,1 procent).
Utvecklingen för Global Aggregate Bond Index totalt var negativ (-1,6 procent). Uppsvinget för företagsobligationer kunde inte kompensera förlusterna på statsobligationer. Amerikanska statsobligationer (-7,3 procent) drabbades av stigande räntor och dollarns försvagning. Japanska statsobligationer sjönk inte lika mycket (-3,6 procent) eftersom yenen försvagades mindre mot kronan än dollarn och då japanska obligationsräntor föll mindre. Europeiska statsobligationer tappade 1,0 procent.
De korta räntorna sjönk ytterligare i de tre stora utvecklade regionerna: med 0,36 procentenheter i USA, 0,09 procentenheter i euroområdet och 0,03 procentenheter i Japan. ECB sänkte räntorna med 0,25 procentenheter och refinansieringsräntan landade på 1,0 procent. Federal Reserve och Bank of Japan lämnade sina viktigaste räntor oförändrade och gjorde inga större förändringar av sina program med kvantitativa lättnader. Obligationsräntorna steg mest i euroområdet (0,41 procentenheter), följt av USA (0,34 procentenheter) och Japan (0,06 procentenheter).
Världen över förbättrades de ledande indikatorerna alltmer. Den bild som framträtt under de senaste veckorna är att tillväxtmarknaderna haft den största förbättringen, följt av USA, medan Europa och Japan hamnat på efterkälken. Emellertid pekar ledande indikatorer på att nedgången i den japanska ekonomin håller på att avta.
Tillståndet för många ekonomier är alltjämt ganska dåligt. I USA försvann ytterligare 539 000 arbetstillfällen i april och arbetslösheten steg till 8,9 procent. Visserligen har den disponibla inkomsten vuxit tack vare ökade offentliga transfereringar och lägre skatter, men konsumenterna sparar de ökade inkomsterna. I Europa och Japan har arbetsmarknaderna hittills klarat sig något bättre än i USA, men konsumenterna i dessa regioner har ändå varit lika försiktiga. Den amerikanska företagssektorn fortsätter med omfattande kostnadsnedskärningar.
Aktiemarknadernas återhämtning fortsatte, trots en del bakslag. Till dessa hör osäkerheten kring utvecklingen i finanssektorn, vinsthemtagningar runt mitten av månaden och stigande obligationsräntor. Trots detta var det den växande tron på en ekonomisk återhämtning och på minskade nedjusteringar av vinstprognoserna som tog överhanden, vilket drev upp marknaderna.
