Globala aktier inklusive tillväxtmarknaderna tappade 1,6 procent i dollar, vilket var den första nedgången sedan juni. Eftersom dollarn stärktes mot den svenska kronan var avkastningen på aktier svagt positiv räknat i SEK (0,3 procent). All avkastning i rapporten redovisas i svenska kronor, om inget annat anges. Aktier klarade sig bättre på tillväxtmarknader (2,0 procent) än på utvecklade marknader (0,1 procent). Globala obligationer (2,6 procent) överträffade aktier. Fastigheter var oförändrade och blev därmed det tillgångsslag som utvecklades sämst. Råvaror steg med 6,3 procent, sedan råoljepriserna fått ett uppsving med 12,1 procent.
Investeringsklimatet var inte längre odelat positivt. USAs ekonomi växte med 3,5 procent under det tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Såväl konsumtionen som investeringar bidrog till tillväxten. Ledande indikatorer tyder på att den amerikanska tillväxten förblir stark under kommande kvartal, då en av de främsta drivkrafterna är företagens lageruppbyggnad. Antalet förlorade jobb var dock högre i september än i augusti, vilket dämpade konsumenternas förtroende. Hushållens konsumtion minskade under oktober, när bilförsäljningen inte längre gynnades av något stimulansprogram. Ledande indikatorer i euroområdet har i viss mån tappat fart och regionen måste nu handskas med en övervärderad valuta. Flera asiatiska länder uppvisade höga tillväxttal för det tredje kvartalet. Det var emellertid inte bara blandad ekonomisk statistik som satte aktiemarknaderna på prov. Rapportperioden inledde starkt, då många företag överträffade analytikernas prognoser i spåren av oväntat hög försäljning. Resultatförhoppningarna grusades dock i takt med att perioden fortskred. Dessutom skrämdes marknaderna av utsikterna för en global penningpolitisk åtstramningsvåg efter räntehöjningar i Israel, Australien och Norge och antydningar om kommande höjningar i Sydkorea och Indien.
Avkastningen på sektornivå varierade. Dagligvaror överträffade Sällanköpsvaror både på utvecklade marknader (3,9 procent jämfört med 0,2 procent) och på tillväxtmarknaderna (5,4 procent jämfört med 3,0 procent). Hälsovård steg med 0,4 procent på utvecklade marknader och med 2,2 procent på tillväxtmarknader. Energisektorn fick fart till följd av stigande oljepriser och ökade med 3,9 procent på utvecklade marknader och med 4,4 procent i tillväxtländerna. Kraftförsörjning var den sektor som klarade sig sämst i den utvecklade världen (-2,9 procent) och näst sämst på tillväxtmarknaderna (-0,5 procent).
Obligationsräntor steg med 0,08 procentenheter i USA, med 0,01 procentenhet i euroområdet och med 0,11 procentenheter i Japan. I USA steg räntorna inledningsvis, men när aktierallyt bromsade in planade räntorna ut. De vinster som tyska räntor gav under månadens första hälft, raderades ut under den andra. Valutarörelser gör att avkastningen skiljer sig i mätt i kronor. Amerikanska statsobligationer gav 1,9 procent, europeiska 3,2 procent och japanska 0,4 procent. Investment grade företagsobligationer matchade europeiska statsobligationer och avkastade 3,2 procent. High yield-obligationer lyckades ännu bättre med en avkastning på 4,1 procent.
Korta räntor förändrades inte mycket i de större regionerna. Utsikterna för räntehöjningar oroade aktiemarknaderna, men vi anser farhågorna vara överdrivna. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve och Europeiska centralbanken håller bara successivt på att dra tillbaka sina okonventionella penningpolitiska åtgärder och vill sannolikt utvärdera effekten på ekonomierna innan räntorna höjs. Inflationen kan åter vända till positiv under kommande månader, men detta beror främst på volatila energipriser. Om man bortser från effekterna av detta så har kärninflationen fortsatt att falla i långsam takt.
Efter att ha överträffat alla bredare tillgångsklasser sedan början av året, så hämtade fastigheter andan i oktober. Europeiska fastigheter gav 3,8 procent, asiatiska steg med 2,7 procent, medan amerikanska släpade efter och backade med 2,4 procent.
Råvaror överträffade alla andra tillgångsklasser. Råoljepriserna sköt i höjden på förväntningar om en stram marknad och en svag dollar. Jordbruksråvaror steg med 8,3 procent efter tre tämligen plana månader. Industrimetaller kom på efterkälken, trots att avkastningen på 5,6 procent alltjämt var klart positiv. Guld nådde rekordnivåer, då metallen sågs som ett skydd mot såväl en framtida inflationsuppgång som en eventuell avmattning i den ekonomiska tillväxten som resulterar i deflation.
