Under september fortsatte den goda utvecklingen över lag för tillgångar med högre risk. Dollarn tappade ytterligare mark mot flera andra valutor, däribland den svenska kronan, då investerare bytte “säkra” amerikanska tillgångar mot mer högavkastande och riskfyllda alternativ. Globala aktier steg med 4,4 procent i dollar och drygt 2 procent i kronor. All avkastning i rapporten redovisas i svenska kronor, om inget annat anges. Tillväxtmarknadsaktier ökade med 6,5 procent, vilket var klart bättre än aktier från utvecklade marknader, som steg med 1,5 procent. Globala obligationer gav bara 0,6 procent. Avkastningen på statsobligationer var i allmänhet negativ, medan high yield företagsobligationer hade medvind. Med en avkastning på 2,9 procent överträffade fastigheter såväl aktier, obligationer som råvaror och likvida medel. Avkastningen på råvaror var oförändrad.
Flertalet ekonomiska nyheter var positiva. Den amerikanska husmarknaden visade nya tecken på stabilisering och färre arbetstillfällen försvann i augusti än under föregående månader. Amerikanska konsumenter drog fördel av ett regeringsprogram som uppmuntrade köp av nya bilar. I Asien fortsatte den kraftiga återhämtningen, samtidigt som euroområdets ledande indikatorer förbättrades. Ytligt sett pekar dessa indikatorer rejält uppåt för euroområdet, men vi har våra tvivel. Centralbankerna avvecklar nu successivt en del av stödprogrammen för kredit- och penningmarknaderna, men det är osannolikt att bankerna inte skulle infria sina löften att hålla räntorna låga under en längre period. I slutet av månaden var somliga indikatorer nedslående, framförallt i USA. Även om amerikanska konsumenter har börjat minska skuldsättningen har regeringen helt klart inte gjort det. USAs totala skuld stiger fortfarande och den dystra statistiken pressade ned börserna när investerarnas oro över styrkan och uthålligheten i återhämtningen blossade upp.
På de utvecklade marknaderna klarade sig konjunkturkänsliga sektorer bättre än defensiva. Energi (3,0 procent), Industri (2,8 procent) och Material (2,5 procent) tog täten, medan Kraftförsörjning (0,1 procent) och Hälsovård (-0,1 procent) släpade efter. Mönstret var inte lika tydligt på tillväxtmarknaderna. Där överträffade IT (8,5 procent) alla övriga sektorer, tätt följt av Råvaror (8,4 procent) och Finans (8,4 procent). Telekomtjänster (0,1 procent) och Hälsovård (-1,7 procent) kom däremot på efterkälken.
Obligationsräntor föll med 0,09 procentenheter i USA, med 0,04 procentenheter i euroområdet och 0,01 procentenhet i Japan. Låg inflation och centralbankernas löften om låga räntor höll tillbaka avkastningen. Marknadens goda förmåga att suga upp de stora mängderna nyemitterade statsobligationer i USA bidrog också till att hålla räntenivåerna nere. Valutarörelser gör att avkastningen skiljer sig mätt i kronor. Amerikanska statsobligationer avkastade -1,4 procent och europeiska -0,4 procent, medan de japanska gav en positiv avkastning (1,6 procent). Investment grade företagsobligationer, som bara gav 0,2 procent, klarade sig inte mycket bättre än statsobligationer, eftersom ränteskillnaderna redan minskat markant. High yield-obligationer utvecklades bättre och avkastade 4,2 procent, medan tillväxtmarknadsobligationer gav 2,9 procent.
De korta räntorna sjönk med 0,06 procentenheter i USA, 0,09 procentenheter i euroområdet, 0,04 procentenheter i Japan och 0,15 procentenheter i Storbritannien. Det branta fallet i Storbritannien följde på Bank of Englands dystra kommentarer och förlängningen av bankens extremt expansiva penningpolitik. Samtliga centralbanker lämnade sina viktigaste räntor oförändrade. Amerikanska Federal Reserve meddelade emellertid att programmet för köp av statspapper kommer att fasas ut mot slutet av oktober och programmet för köp av värdepapperiserade tillgångar och så kallade agency-papper GSE, Fannie Mae, Freddie Mac mot slutet av det första kvartalet. Banker i euroområdet tog väsentligt mindre ettårslån från Europeiska centralbanken under september än i juli.
Fastigheter gav en mer måttlig avkastning än i augusti. Amerikanska fastigheter gav högst avkastning (4,1 procent), följt av europeiska fastigheter (2,0 procent). Asiatiska fastigheter tappade 1,9 procent.
Råvaror som helhet visade på små marknadsrörelser. Priserna på råolja sjönk med 3,8 procent, medan priserna på ädelmetaller steg.
