Marknadsläget, september 2010

Stabilt på aktiemarknaderna i september
Om man ska döma efter aktieindexet S&P500 var september 2010 den bästa septembermånaden för amerikanska aktier sedan 1939. Investerarna såg de aktuella siffror som ett tecken på att den amerikanska ekonomin inte är på väg tillbaka in i någon recession. Räntorna på amerikanska statsobligationer låg stilla samtidigt som marknaden förväntade sig att centralbanken kommer att fokusera på stimulansåtgärder längre än man tidigare trott.

En långsammare tillväxt och nya signaler om problem med statsskulden i euroländerna borde ha haft en negativ inverkan, men aktiemarknaderna utvecklades förvånansvärt stabilt. Den här styrkan hänger delvis ihop med utvecklingen under augusti, då marknaderna diskonterade en så kallad double-dip, ny recession, i USA. Bland övriga positiva faktorer kan nämnas fortsatt låga räntenivåer och ett större antal fusioner och förvärv. Däremot skulle vi inte beskriva marknadsläget som generellt sett positivt. Kreditflödet kan till exempel komma att dämpas av en tuffare reglering av banksektorn.

Fortsatt osäkerhet om marknadsutvecklingen
Det är svårt att föreställa sig att räntan på statsobligationer skulle kunna stiga i dagens klimat, som ju präglas av låg tillväxt och låg inflation. Å andra sidan ser vi inte heller utrymme för ytterligare räntefall. Obligationsräntorna och aktiekurserna, som normalt sett utvecklas parallellt, har gått skilda vägar sedan början av juli. Aktiekurserna har stigit medan obligationerna fallit tillbaka.

En del av förklaringen är att marknaden förväntar sig ytterligare stimulanser från den amerikanska centralbanken om den ekonomiska situationen skulle försämras. Detta skulle pressa ned obligationsräntorna och mer likvida medel skulle frigöras, vilket skulle påverka aktiekurserna positivt. Det kan också vara så att aktiemarknaderna präglas av en större framtidsoptimism än obligationsmarknaderna.
 
Även om vi inte förväntar oss en ny eller fördjupad recession i USA så fortsätter osäkerheten att vara stor. Flera akademiska studier har visat att de negativa effekterna efter en finanskris kan bestå ganska länge, vilket påverkar återhämtningen som blir mer långsam än efter en vanlig lågkonjunktur. Tillväxten i industrisektorn, en av ljuspunkterna i en för övrigt svag ekonomi, har redan börjat mattas av. Bostadsmarknaden har länge varit försvagad och nu sjunker priserna igen.

Sysselsättningsstatistiken var bättre än väntat, men å andra sidan hade förväntningar skruvats ned. Hushållens inkomster växer snabbare, men konsumenternas förtroende ligger kvar på en låg nivå och man föredrar att betala av skulder framför att konsumera.
 
Blandad makrostatistik från länderna inom EU
I euroområdet har flera ledande nyckeltal fallit tillbaka, vilket tyder på långsammare tillväxt under andra halvåret i år. Utvecklingen är föga förvånande med tanke på den kraftiga tillväxten under årets andra kvartal. Det bör dock noteras att skillnaderna mellan EU-länderna är påtagliga. Det återstår att se om den tyska ekonomin kan fungera som draglok för hela regionen.

För Asiens del stod valutamarknaderna för de största nyheterna. Den japanska staten ingrep efter att yenen nådde sin högsta nivå gentemot dollarn sedan mitten av 1990-talet. Agerandet kan komma att uppmuntra andra tillväxtländer, i synnerhet Kina, att verka för att deras valutor inte ska stiga ytterligare.