Svenska räntor, februari 2010

Riksbanken överraskade marknaden när de vid sitt möte i februari annonserade att de kommer att höja räntan något tidigare än väntat. De planerar att börja höja räntan i sommar eller i början av hösten, snarare än i oktober som de tidigare prognostiserat. Orsaken är att återhämtningen av konjunkturen vilar på en stadigare grund där framförallt arbetsmarknaden har utvecklats starkare än vad Riksbanken tidigare trott. Även uppgången på husmarknaden spelade en viss roll vid beslutet. Riksbanken har tillsatt en utredning om utvecklingen på husmarknaden som ska vara klar om ett år. De korta marknadsräntorna steg på Riksbankens besked och den svenska kronan stärktes rejält, framförallt mot euron.

Under februari sjönk 10-årsräntan med 0,10 procentenhet och 2-årsräntan sjönk med 0,04 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel steg med 0,03 procentenheter. Den svenska kronan stärktes från 7,39 till 7,12 mot den amerikanska dollarn och stärktes kraftigt från 10,24 till 9,72 mot euron.

Greklands kreditproblem kulminerar 
Greklands problem med hanteringen av budgetunderskotten ökade under månaden då marknaden reagerade med stigande räntor på grekiska statspapper. Situationen lugnade sig något när finansministrarna i euro-området uttalade stöd för Grekland under förutsättning att regeringen genomför ännu stramare budgetnedskärningar. Oron på den grekiska obligationsmarknaden lade sig efter beskedet från eurogruppen, även om marknaden fortfarande tvivlar på om Grekland verkligen lyckas genomföra åtgärderna. Vissa statstjänstemän har hotat med strejker och demonstrationer som kan skapa politisk instabilitet. Enkätundersökningar visar dock att en majoritet av befolkningen står bakom regeringens åtgärder. Även om oron för försämrade statsfinanser minskade efter EU:s ingripande i Grekland, så finns en underliggande oro att andra länder i Europa kan drabbas av liknande problem som Grekland. Det gäller framförallt länder som Spanien, Portugal, Irland och Storbritannien.