Svenska räntor, januari 2010

Marknadsräntorna inledde året med att sjunka till följd av ökad osäkerhet kring det statsfinansiella läget i Sydeuropa och de kommande budgetåtstramningarna i länder med stora budgetunderskott. Det var framförallt i Grekland som räntorna steg kraftigt till följd av att marknaden tvivlar på att de föreslagna  budgetnedskärningarna är tillräckliga och på om landet kommer att klara finansieringen via obligationsmarknaden. Sverige där det statsfinansiella läget ser mycket bra ut i jämförelse med Europa, drabbades inte av finansoron vilket ledde till att räntorna sjönk i linje med de tyska räntorna. Under månaden kom statistik från Konjunkturinstitutet som pekar på ökat förtroende bland företagen samt ett fortsatt högt förtroende bland hushållen för den egna och landets ekonomi.

Under januari sjönk 10-årsräntan med 0,12 procentenhet medan 2-årsräntan sjönk med 0,10 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel sjönk med 0,02 procentenheter. Den svenska kronan försvagades från 7,16 till 7,39 mot den amerikanska dollarn men stärktes marginellt från 10,26 till 10,24 mot euron.

Exit-strategier och penningpolitik   
Investerare världen över funderar som bäst på när världens centralbanker kommer att avsluta eller minska de extraordinära åtgärder som sattes in som stöd till marknaden under finanskrisen. I Sverige och många länder i västvärlden har stödet uppgått till 15 procent av ländernas BNP, så det finns en befogad oro för vad som kommer att hända när stödet tas bort samt i vilken ordning den penningpolitiska stimulansen i form av rekordlåga räntor sedan ska minska. I USA meddelade Federal Reserve efter sitt möte i januari att åtgärderna kommer att minskas gradvis under våren, men att räntan kommer att ligga låg i en lång tidsperiod. Riksbanken indikerar via sin räntebana, som uppdaterades i december, att räntan kommer att börja höjas under hösten samt att åtgärderna kommer att minskas gradvis efter förfall under året. Många prognosmakare i Sverige tror dock att Riksbanken kommer att börja höja räntan redan i vår eller i sommar, främst som en följd av den starka svenska arbetsmarknaden.