Marknadsläget, februari 2010

Globala aktier ökade med 1,1 procent i februari (USD). Eftersom dollarn föll med 3,6 procent mot den svenska kronan, föll aktiemarknaderna med 2,5 procent mätt i svenska kronor.

Tillväxtmarknadsaktier föll med 3,4 procent och utvecklades sämre än aktier på utvecklade marknader, som föll med 2,4 procent. Obligationer utvecklades sämre än aktier och gav en avkastning på -3,5 procent mätt i svenska kronor. Fastigheter utvecklades bättre och gav en avkastning på -1,4 procent, medan Råvaror var den tillgångsklass som utvecklades bäst med -0,3 procent.

All avkastning i den här rapporten är i svenska kronor, om inget annat anges.

Återhämtningen i den globala industrin utvecklades i något långsammare takt. Amerikanska ISM-index för tillverkningssektorn föll något i februari, men låg fortsatt relativt högt. Inköpschefsindex PMI för euroområdet steg ytterligare. PMI-index för utvecklingsmarknaderna föll dock i genomsnitt något, men pekade fortsatt tydligt mot tillväxt. Mot bakgrund av tillväxten inom industrin och en stark export, så redovisade flera av ekonomierna i Asien en stark tillväxt under det sista kvartalet förra året. Orderingången för sällanköpsvaror i USA var blandad i januari, men trenden fortsatt positiv. Orderingången inom industrisektorn i euroområdet ökade i december. Industriproduktionen i Japan ökade för elfte månaden i rad i januari. Utanför industrisektorn var bilden mer blandad.

Konsumenternas förtroende i USA föll markant i februari och löneökningen var svag. Bostadsmarknaden drabbades av det dåliga vädret och förändringarna i skattelättnaderna för bostadsköpare. Konsumenterna i Europa var oerhört avvaktande till att konsumera mot bakgrund av den marginellt högre arbetslösheten. Två viktiga ledande indikatorer för euroområdet föll för första gången sedan mars 2009. Inflationen fortsatte den nedåtgående trenden i USA, euroområdet samt i Japan som drabbats av ännu en deflationsvåg.

Defensiva sektorer utvecklades sämre än konjunkturkänsliga sektorer på de utvecklade marknaderna. Kraftförsörjning föll med 5,1 procent, Telekomtjänster föll med 4,5 procent och Hälsovård föll med 3,8 procent. IT (-0,7 procent) var den sektor som gick bäst på de utvecklade marknaderna, följt av Råvaror (-1,2 procent) och Industri (-1,5 procent).

Det fanns inget tydligt mönster för sektorerna på tillväxtmarknaderna. Hälsovård gick bäst (0,2 procent), följt av Råvaror (-0,5 procent) och Dagligvaror (-1,0 procent). IT var den sektor som utvecklades sämst (-6,5 procent). Kraftförsörjning (-6,0 procent), Finans (-4,0 procent) och Energi (-4,0 procent) utvecklades också sämre än marknaden som helhet.

Obligationsräntorna ökade med 0,03 procentenheter i USA och i Storbritannien med 0,12 procentenheter, men minskade med 0,02 procentenheter i Japan respektive 0,10 procentenheter i euroområdet. Eftersom euron föll mot kronan gav euroobligationer en avkastning på -5,0 procent. Amerikanska statsobligationer gav en avkastning på -3,2 procent och japanska obligationer -1,6 procent mätt i svenska kronor. Oron för Greklands offentliga finanser fortsatte att dominera de europeiska obligations- och aktiemarknaderna. Tydliga markeringar från europeiska politiker stärkte framförallt den grekiska obligationsräntan, men lyfte också de irländska, spanska och portugisiska obligationsräntorna. Rykten om en europeisk räddningsplan gjorde att ränteskillnaderna på nytt minskade. Företagsobligationer utvecklades i linje med det övergripande obligationsindexet. Investment grade- obligationer sjönk med 4,0 procent och high yield-obligationer med 3,9 procent. Obligationer på tillväxtmarknader utvecklades något bättre och landade på -2,0 procent.

De korta räntorna var oförändrade. Den amerikanska centralbanken höjde den amerikanska diskontoräntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Denna ränta som banker kan låna till från centralbanken fungerar som ett tak för interbankräntor. Under normala omständigheter är skillnaden mellan styrräntan och diskontoräntan 1,00 procentenheter, men en av de åtgärder som vidtogs under krisen var att minska detta gap till 0,50 procentenheter. Den höjning som nyligen gjordes av diskontoräntan är en teknisk åtgärd, men har också en symbolisk innebörd då den är ett konkret bevis för att det rådande ekonomiska läget och marknadsförhållandena rättfärdigar en gradvis utfasning av de exceptionella bankstödspaketen. Åtgärden syftar inte till att strama åt penningpolitiken, tvärtom har den amerikanska centralbanken lovat att hålla de viktigaste räntorna låga under en längre period.

Inom Fastighetssektorn utvecklades Amerika (1,6 procent) bättre än Asien (-2,1 procent) och Europa (-6,6 procent). Inom Råvaror utvecklades råolja bäst, följt av metaller och jordbruksprodukter.