Marknadsläget, januari 2010

Globala aktier föll med -4,4 procent mätt i amerikanska dollar i januari. Eftersom dollarn ökade i värde med 3,1 procent mot den svenska kronan var nedgången -1,3 procent mätt i kronor. Aktier på tillväxtmarknader föll med -2,6 procent och drabbades därmed hårdare än aktier på utvecklade marknader, som föll med -1,1 procent. Obligationer var den tillgångsklass som utvecklades bäst, med en uppgång på 3,8 procent. Fastighetsaktier föll med -1,0 procent, medan Material föll med -3,2 procent och därmed utvecklades sämre än alla övriga tillgångsklasser. 

All avkastning i rapporten redovisas i svenska kronor om inget annat anges.

Under fjärde kvartalet 2009 steg BNP-tillväxten i USA till 5,7 procent på årsbasis jämfört med föregående kvartal, huvudsakligen på grund av ökade lager. Konsumtionen var dock motståndskraftig trots att ett stimulansprogram för bilköp avslutades. Tecken visade också på aktivitet inom företagsinvesteringar. Siffror från bostadsmarknaden pekade på en svag stabilisering. De marknadsekonomiska indikatorerna för euroområdet fortsatte uppåt, men släpar fortfarande efter jämfört med utvecklingen i USA. Konsumtionen inom euroområdet har varit fortsatt dämpad mot bakgrund av den stigande arbetslösheten. Asien fortsatte att uppvisa en stark industriproduktion och exportökning. Företagens resultatrapporter har överraskat positivt över lag. Utvecklingen på aktiemarknaderna överskuggades dels av den amerikanska regeringens planer på att beskatta bankerna och begränsa deras aktiviteter, dels av en skärpning av Kinas penningpolitik och oron över prognosen för statsskulden i Grekland och i vissa andra europeiska länder.

Hälsovårdssektorn gick bäst på såväl de utvecklade marknaderna (2,4 procent) som på tillväxtmarknaderna (2,9 procent). Sektorn stärktes efter att demokraterna förlorat sin stora majoritet i den amerikanska senaten, vilket minskade sannolikheten för att en ny sjukvårdsreform ska kunna röstas igenom. På tillväxtmarknaderna utvecklades andra defensiva sektorer som Kraftförsörjning (1,8 procent) och Telekomtjänster (1,0 procent) också bra, medan Energi (-3,6 procent) och Material (-3,9 procent) släpade efter. Bilden var blandad på de utvecklade marknaderna. Den defensiva Dagligvarusektorn utvecklades bra (1,5 procent) liksom den konjunkturkänsliga Industrisektorn (1,4 procent), medan Material (-5,7 procent) och Telekomtjänster (-3,9 procent) utvecklades sämre.

Obligationsräntorna föll i USA (-0,25 procentenheter), euroområdet (-0,19 procentenheter) och i Storbritannien (-0,10 procentenheter), men steg något i Japan (0,03 procentenheter). Amerikanska obligationer och framförallt obligationer i euroområdet gynnades av överföring av medel till säkra investeringar. På grund av att den japanska yenen stärktes utvecklades japanska statsobligationer (6,0 procent) ännu bättre än amerikanska obligationer (4,9 procent) och statsobligationer i euroområdet (1,2 procent). Den grekiska obligationsmarknaden var turbulent; staten utfärdade ett stort obligationslån, men desperata försök att locka fler investerare och bristande förtroende ledde till kraftiga räntestegringar. Investment grade-obligationer ökade med 5,3 procent, high yield-obligationer med 4,7 procent och obligationer på tillväxtmarknader med 3,1 procent.

De korta räntorna var oförändrade. Centralbankerna har gradvis börjat avveckla sina ”okonventionella” penningpolitiska stimulansåtgärder. Federal Reserve och ett budskap som marknaderna också har tagit till sig. Den brittiska centralbanken står inför en svårare uppgift eftersom inflationen i Storbritannien har stigit på senare tid. Den kinesiska centralbanken vidtog inledande åtgärder för att strama åt penningpolitiken.

Fastigheter i Asien (0,5 procent) utvecklades bättre än amerikanska fastigheter (-1,7 procent) och fastigheter i Europa (-1,8 procent). Råvaror backade främst på grund av att priserna på råolja och basmetaller föll. Jordbruksprodukter och guld steg i värde.