Riksbanken höjer räntan och räntebanan
Riksbanken höjde som väntat räntan till 1,5 procent vid sitt möte i februari. De höjde även sin prognos för räntehöjningar i år till 2,5 procent vid slutet av 2011. I övrigt gjorde Riksbanken små förändringar i sina prognoser över tillväxt och inflation. Marknadsreaktionen på Riksbankens besked blev svagt stigande räntor. Senare i februari kom inflationssiffror för januari som var betydligt lägre än väntat, vilket fick räntorna att sjunka. Konjunkturdata från USA, Europa och Sverige pekade på stigande förtroende bland företagen och hushållen. Mot slutet av månaden överskuggades däremot dessa positiva konjunktursignaler av oroligheterna i arabvärlden och effekterna av det stigande oljepriset.
Under februari sjönk 10-årsräntan med 0,01 procentenheter medan 2-årsräntan steg med 0,24 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel steg med 0,15 procentenheter. Den svenska kronan stärktes från 6,45 till 6,32 mot den amerikanska dollarn och från 8,83 till 8,73 mot euron.
Oljepriset stiger över 100 US-Dollar
Oljepriset steg så högt som till 120 US-dollar som en följd av oroligheterna i Libyen och arabvärlden. Libyen, där den politiska situationen blivit mycket instabil, är en relativt stor oljeexportör till USA och Europa. Den senaste oljeprisuppgången med 10 dollar per fat beräknas dämpa BNP-tillväxten i USA med 0,2 procentenheter under 2 år. Vad som kan hända om oljepriset ligger kvar eller stiger ytterligare, är att den pågående återhämtningen får sig en knäck men fortsätter sin expansion. Centralbankerna i västvärlden lär inte bekymras så mycket av inflationseffekterna så länge kärninflationen och inflationsförväntningarna håller sig på en låg nivå. I Asien är problemen större då de producerar nära eller över kapacitetstaket och har ett existerande inflationsproblem till följd av de stigande matpriserna. För svensk del dämpas inflationseffekterna från stigande oljepriser något av den starka kronan.