Svenska räntor, november 2011

Sjunkande marknadsräntor
Marknadsräntorna i Sverige sjönk på bred front då konjunkturutsikterna försämrats till följd av skuldutvecklingen i Europa. Marknaden ansåg att åtgärderna med hjälp av utökningen av stödfonden EFSF som presenterades i slutet av oktober inte var tillräckliga för att stävja krisen. Marknadsräntorna i Italien och Spanien steg under månaden till över 7 procent trots att centralbanken ECB gått in med stödköp. I Italien avgick premiärminister Berlusconi och ersattes av teknokraten Mario Monti som utlovade åtgärder för att minska budgetunderskotten. Marknaden ansåg dock att Italien är för stort för att räddas inom de befintliga programmen. Då återstår antingen större köp från ECB eller ett stödprogram med hjälp av IMF. De tyska räntorna steg efter en dåligt mottagen emission, medan de svenska räntorna sjönk till lägsta nivåer då svenska räntepapper anses säkrare än alternativen i euroländerna.

Ingen skatteuppgörelse i USA
Den så kallade superkommittén ifrån den amerikanska kongressen kunde inte komma överens om ett åtstramningspaket på 1 200 miljarder USD över en 10-årsperiod till utsatt datum i november. Därmed träder automatiska nedskärningar i kraft inom framförallt försvaret och socialförsäkringarna. Då demokrater och republikaner har svårt att vilja enas, ligger även en förlängning av en sänkning av löneskatterna i farozonen. Det skulle i så fall innebära en åtstramning av finanspolitiken under början av nästa år. Det skulle komma i ett känsligt läge då förtroendet bland konsumenterna stigit under hösten efter sommarens nedgång. En större optimism visade sig i den inledande julhandeln under Thanks Giving-helgen, där försäljningen var 6,6 procent högre än i fjol.

Under november sjönk 10-årsräntan med 0,18 procentenheter och 2-årsräntan sjönk med 0,47 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel sjönk med 0,15 procentenheter. Den svenska kronan försvagades från 6,50 till 6,76 mot den amerikanska dollarn och från 9,01 till 9,09 mot euron.