Riksbanken sänkte styrräntan till rekordlåga 0,5 procent vid sitt möte i april. Sänkningen var i linje med marknadens förväntningar, även om en del prognosmakare räknade med en sänkning ner till 0,25 procent. Även om Riksbanken lämnade dörren öppen för ytterligare en liten sänkning, så menar man nu att Sverige i princip har nollränta. Detta innebär att Riksbanken gjort allt man kunnat med traditionell penningpolitik för att möta den ekonomiska krisen. Riksbanken öppnade dock för alternativa metoder som att köpa statspapper i syfte att pressa ner de långa marknadsräntorna, så kallad quantitative easening. Än så länge är det bara centralbankerna i USA och Storbritannien som har börjat köpa statspapper. Andra centralbanker är mer tveksamma till att använda denna metod då man pressar upp penningmängden vilket riskerar att öka inflationen på sikt. Ett annat problem är när och hur man ska dra tillbaka denna stimulans utan för stora störningar i den reala ekonomin.
Under april steg 10-årsräntan med 0,26 procentenheter, medan 2-årsräntan steg med 0,05 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel steg med 0,08 procentenheter. Den svenska kronan stärktes från 8,20 till 8,05 mot den amerikanska dollarn och från 10,98 till 10,65 mot euron.
Tecken på stabilisering av konjunkturen
Under månaden har det kommit ytterligare signaler om att det kraftiga fallet i världsekonomin håller på att bromsas upp och stabiliseras. Det är orderläget inom industrin och förtroendet bland företag och hushåll som visat på uppgång i mars jämfört med månaderna innan. Den viktiga husmarknaden i USA ser ut att bottna i form av byggaktivitet och prisutveckling. Tillväxten är ännu för svag för att stödja en återhämtning, vilket gör att arbetslösheten fortfarande stiger. Tecknen på stabilisering är dock ett bevis på att de kraftiga stimulanserna har effekt samt att vi kan undvika ett scenario liknande den djupa nedgången på 1930-talet.
