Problemen med de grekiska statsfinanserna fortsatte att skrämma upp de globala finansmarknaderna under april. Som en följd av marknadens misstro mot grekernas möjligheter att betala för sin statsskuld ökade försäljningen av grekiska statspapper, vilket ledde till 2-årsräntor på 18 procent och 10-årsräntor på över 10 procent. EMU-länderna kom överens med IMF om ett räddningspaket som kan överstiga 100 miljarder euro, vilket skulle lösa Greklands finansieringsproblem de kommande tre åren. Räntorna sjönk tillbaka på dessa besked.
I Sverige blev reaktionen på Grekland snarare sjunkande räntor, då investerare flydde till säkrare länder samtidigt som effekterna av åtstramningarna blir lägre tillväxt för hela Europa. Europeiska Centralbanken behöver därmed inte höja räntorna så kraftigt, eftersom inflationen inte kommer att stiga mot bakgrund av den svaga tillväxten.
Under april sjönk 10-årsräntan med 0,20 procentenhet och 2-årsräntan sjönk med 0,16 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel steg med 0,01 procentenhet. Den svenska kronan försvagades marginellt från 7,22 till 7,25 mot den amerikanska dollarn, men förstärktes från 9,75 till 9,64 mot euron.
Riksbanken sitter stilla i båten
Riksbanken lämnade som väntat räntan oförändrad vid sitt möte i april. Man lämnade även reporäntebanan oförändrad. Den svagare tillväxten under slutet på förra året talade för lägre räntor, medan starkare arbetsmarknad talade för stigande räntor. Marknadsräntorna sjönk på Riksbankens besked. Det är framförallt mot bakgrund av räntehöjningar under 2011 och 2012 som marknadens förväntningar har skruvats ner med närmare 1,5 procent under Riksbankens reporäntebana.
Hushållens räntekänslighet, som har ökat kraftigt då alltfler hushåll tar lån till rörlig ränta, har framhållits som ett argument för mindre räntehöjningar. En annan orsak till sjunkande räntor är oron i Grekland, som ledde till efterfrågan på räntepapper i länder med stabila statsfinanser som Sverige.
Återigen var det statsfinanserna i Europa som var i fokus för räntemarknaden. EU lyckades sy ihop ett räddningspaket för Grekland tillsammans med IMF, vilket skapade en tillfällig lättnad. Räntan på grekiska statsobligationer fortsätter dock att ligga cirka tre procentenheter högre än de motsvarande tyska räntorna. I Sverige är statsfinanserna bland de starkaste i Europa. Ekonomistyrningsverket reviderade upp sin syn på de svenska statsfinanserna för kommande år mot bakgrund av den starkare ekonomin och minskade kostnader. ESVs prognos ledde till sjunkande räntor då utbudet av statsobligationer troligtvis blir mindre än vad marknaden räknar med. De svenska räntorna handlades på nivåer nära de tyska räntorna, vilket är ett styrketecken med tanke på hur den ekonomiska krisen slagit mot små exportberoende ekonomier som Sverige.
