En mängd prognosmakare justerade upp sina prognoser för svensk BNP-tillväxt för nästa år. Konjunkturinstitutet reviderade upp sin tillväxtprognos från 0,7 till 1,4 procent och många av affärsbankerna följde samma spår. Orsaken är att effekten av stimulanserna från lägre räntor och skatter börjar få effekt och hushållen visar tecken på att öka konsumtionen igen. Svensk ekonomi drabbades extra hårt av finanskrisen till följd av en stor exportsektor. När tillväxten tar fart får det en stark effekt på svensk export när den återhämtar sig från de låga nivåerna från i vintras. Den stigande arbetslösheten dämpar fortfarande tillväxten. Nu kommer dock tecken på att arbetsmarknaden håller på att stabiliseras och i takt med att hushållen blir mindre oroliga för att drabbas av arbetslöshet kommer de att öka sin konsumtion till mer normala nivåer.
Under augusti sjönk 10-årsräntan med 0,02 procentenheter medan 2-årsräntan steg med 0,02 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel steg med 0,03 procentenheter. Den svenska kronan förstärktes från 7,27 till 7,12 mot den amerikanska dollarn och stärktes från 10,31 till 10,20 mot euron.
Höjer Riksbanken tidigare än väntat?
På räntemarknaden har man under sommaren börjat prissätta att Riksbanken höjer räntan i början av nästa år. Riksbanken själva sa senast vid mötet i juli att de kommer att börja höja räntan i slutet av nästa år. Till följd av den snabba vändningen i konjunkturen och de bättre tillväxtprognoserna för nästa år, har ett antal prognosmakare tidigarelagt tidpunkten för de första höjningarna från Riksbanken till det första halvåret nästa år. Riksbanken förväntas dock gå långsamt fram med att signalera räntehöjningar. Anledningen är att effekterna av finanskrisen fortfarande påverkar ekonomin och att uttalanden som pressar upp räntorna riskerar att knäcka återhämtningen i sin linda. Under hösten eller vintern förväntas dock Riksbanken att förbereda marknaden och hushållen på att räntan kommer att behöva höjas nästa år.
