Vid sitt möte i början av juli sänkte Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,25 procent. Beslutet var överraskande då de flesta prognosmakare förväntat sig en oförändrad ränta, dessutom hade Riksbanken inte givit några signaler om en sänkning innan mötet. Effekten blev att de korta marknadsräntorna sjönk ytterligare och att den svenska kronan försvagades något. Riksbanken erbjöd i likhet med ECB för Euroländerna, en möjlighet att låna på en fast ränta under ett år. Syftet med lånet är att främja kreditgivningen från bankerna samt att pressa ner bolåneräntorna och indirekt stärka bankernas egna kapital. Riksbanken visar genom sin ränteprognos att de ligger kvar med den låga räntan ett drygt år och börjar höja räntan under det andra halvåret 2010.
Under juli sjönk 10-årsräntan med 0,13 procentenheter, medan 2-årsräntan sjönk med 0,19 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel sjönk med 0,25 procentenheter. Den svenska kronan stärktes kraftigt från 7,70 till 7,29 mot den amerikanska dollarn och från 10,81 till 10,31 mot euron.
Tecken på konjunkturvändning
Under månaden kom ytterligare tecken på att världskonjunkturen har passerat botten och att en återhämtning är på väg. I USA, som är tidigast i konjunkturcykeln, kom tecken på att det nedpressade läget inom industrin och husmarknaden har stabiliserats och att en återhämtning påbörjats. Efterfrågan från hushållen i USA är fortsatt svag då arbetslösheten fortfarande stiger och sparandet ökar när man anpassar sig till en konsumtionstakt mindre drivet av krediter. Efterfrågan kommer istället från Asien och framförallt Kina, där den privata konsumtionen hållits uppe samtidigt som myndigheterna bidragit med offentliga stimulanser.
I Sverige visar hushållen i undersökningar större förtroende för framtiden. Detaljhandeln ligger nu på plus i årstakt och de hushåll som inte drabbats av arbetslöshet har fått kraftiga stimulanser genom lägre räntor och skattesänkningar. Arbetslösheten stiger fortfarande i Sverige men antalet nya varsel håller på att minska, vilket kan vara ett tecken på att företagen har genomfört de största neddragningarna av personalstyrkan.
