Under månaden tog oron för statsfinanser och bankernas finansiering ny fart med fokus på länderna i Sydeuropa. Trots det stora räddningspaketet som presenterades i maj så fortsatte oron för om Grekland och länderna i Sydeuropa kommer att klara av att sanera sina budgetar och betala sin statsskuld. Detta visar sig i räntemarginalerna mellan dessa länders obligationer mot den tyska motsvarigheten som vidgades till nya rekordnivåer under juni månad.
Marknaderna oroar sig också för hur dessa länders banker ska klara av sin finansiering. Här ligger fokus mer på Spanien och deras sparbanker, cajas, som har låga nivåer på eget kapital och till stor del är beroende av den Europeiska Centralbanken för sin finansiering. ECB, som tänkte avsluta sina stödåtgärder för euroländernas banker under året, ser ut att få fortsätta dessa åtgärder en bra bit in på nästa år.
I Sverige kommer Riksbanken gradvis att minska sina stödåtgärder vilket ser ut att fungera bättre än i Europa, eftersom de svenska bankerna har en mer stabil situation när det gäller kreditförluster och finansieringssituation.
Under månaden steg 10-årsräntan med 0,03 procentenheter och 2-årsräntan steg med 0,17 procentenheter. Räntan på 6 månaders låg oförändrad på 0,30 procent. Den svenska kronan stärktes marginellt från 7,81 till 7,79 mot den amerikanska dollarn och stärktes från 9,61 till 9,54 mot euron.
Signaler om svagare konjunktur
Det kommer flera signaler på att den globala tillväxten ser ut att gå in i en lugnare fas av återhämtningen. Inköpschefsindex och ledande indikatorer pekar mot en lägre tillväxttakt under det andra halvåret efter ett starkt första halvår i år. Tecknen visar sig i både USA, Europa och Asien, vilket tyder på en viss samstämmighet. I Kina handlar det om att myndigheterna försöker dämpa en alltför stark utveckling innan ekonomin går in i en överhettning.
Det ser för närvarande ut som en avmattning i tillväxten snarare än en förnyad recession, en så kallad double dip. Det som talar mot en ny recession är de kraftiga stimulanser som fortfarande verkar genom framförallt mycket låga räntor. Men skulle det komma en ny nedgång, så har centralbankerna inte lika många verktyg kvar att ta till eftersom räntan redan befinner sig nära noll.
