Återigen var det statsfinanserna i Europa som var i fokus för räntemarknaden under mars månad. EU lyckades sy ihop ett räddningspaket för Grekland tillsammans med IMF, vilket skapade en tillfällig lättnad. Räntan på grekiska statsobligationer fortsätter dock att ligga cirka 3 procentenheter högre än de motsvarande tyska räntorna.
I Sverige ser statsfinanserna ut att vara en av de starkaste i Europa. Ekonomistyrningsverket reviderade upp sin syn på de svenska statsfinanserna för kommande år mot bakgrund av den starkare ekonomin och minskade kostnader. ESV:s prognos ledde till sjunkande räntor, då utbudet av statsobligationer troligtvis blir mindre än vad marknaden räknar med. De svenska räntorna handlades på nivåer nära de tyska räntorna, vilket är ett styrketecken med tanke på hur den ekonomiska krisen slagit mot små exportberoende ekonomier som Sverige.
Under mars sjönk 10-årsräntan med 0,02 procentenhet och 2-årsräntan sjönk med 0,04 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel steg däremot med 0,02 procentenheter. Den svenska kronan försvagades från 7,12 till 7,22 mot den amerikanska dollarn och från 9,71 till 9,75 mot euron.
Inflation i Asien
I USA och i Europa är inflationstrycket lågt i kölvattnet av finanskrisen. I många länder i Asien visar inflationen däremot tecken på uppgång den senaste tiden. Orsaken är att krisen inte slog lika hårt mot länderna i Asien, samtidigt som deras högre efterfrågan drivit upp råvaru- och livsmedelspriser till höga nivåer. Eftersom matkostnader står för en högre del av asiaternas konsumtionskorg, så slår råvaruprisförändringar in snabbare på inflationen där än i västvärlden. En del asiatiska centralbanker har börjat reagera på den stigande inflationen genom att höja räntan (Indien) eller höja bankernas kassakrav (Kina).
