Svenska räntor, maj 2009

 

De långa marknadsräntorna steg världen över då marknaden blivit mer oroad över de stora budgetunderskott som blivit effekten av finanskrisen. Orsaken är att skatteintäkterna minskar och kostnaderna för stimulansåtgärderna som regeringarna världen över beslutat om skjuter i höjden. En utlösande faktor var ratinginstitutet Standard & Poors varning om att Storbritannien kan förlora sitt högsta kreditbetyg då statsskulden kommer att stiga till över 100 procent av BNP-nivån under kommande år. Både Storbritannien och USA har budgetunderskott över tio procent under 2009. De svenska räntorna följde med i den internationella rörelsen, även om Sveriges underliggande statsfinanser utvecklas bättre relativt de brittiska eller amerikanska motsvarigheterna. Den svenska statsskulden beräknas öka från knappt 40 procent till strax över 50 procent av BNP till följd av den ekonomiska krisen.

 

Under maj steg 10-årsräntan med 0,50 procentenheter, medan 2-årsräntan steg med 0,13 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel steg med 0,15 procentenheter. Den svenska kronan stärktes från 8,05 till 7,54 mot den amerikanska dollarn och försvagades marginellt från 10,65 till 10,67 mot euron.

 

Konjunkturdata fortsätter att stabiliseras
Under maj kom fortsatta tecken på att konjunkturen håller på att stabiliseras. Det är fortfarande något spretiga tecken, men det blir tydligt att den kraftigaste nedgången var under det fjärde kvartalet i fjol och det första kvartalet i år. Den svenska tillväxten backade med 6,5 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån. Det kom även tecken på att det andra kvartalet kan bli något bättre då detaljhandelsförsäljningen ökade mer än väntat i april. Den svaga industrikonjunkturen och den stigande arbetslösheten tynger dock fortfarande tillväxten. Här tar vändningen troligen längre tid, troligen mot slutet av året för industrin och in i nästa år för arbetsmarknaden. Den svenska ekonomin får kraftiga stimulanser i form av låga räntor, skattesänkningar och en gynnsam kronkurs för exportföretagen.