Svenska räntor, november 2010

Förnyad oro i Euro-länderna 
Under månaden blossade oron för statsfinanserna i de mindre euroländerna upp igen. Bakgrunden var ett krav som ställdes från Tyskland om att det måste skapas en framtida krismekanism där även privata obligationsinvesterare är med och betalar om banker råkar i problem. I fokus var Irland där det statliga stödet till landets svaga banker har lett till ett mycket ansträngt statsfinansiellt läge. Räntorna på irländska statsobligationer steg till ohållbara nivåer. I slutet av november begärde Irland hjälp från euroländernas stabilitetsfond och Världsbanken i ett stödpaket på 92 miljarder euro. Finansmarknaden fortsatte dock att visa oro. Räntorna steg i andra länder som Portugal och Spanien samtidigt som euron försvagades kraftigt. Det är framförallt bankernas lånekvalitet och finansiering som man oroar sig för. Politikerna får tilltagande problem att övertyga marknaderna genom sina krisbekämpningsåtgärder.

Under november steg 10-årsräntan med 0,10 procentenheter och 2-årsräntan steg med 0,19 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel steg med 0,15 procentenheter. Den svenska kronan försvagades från 6,67 till 7,03 mot den amerikanska dollarn men stärktes från 9,30 till 9,13 mot euron.

Stark tillväxt i Sverige 
Tillväxten under det tredje kvartalet var 6,9 procent jämfört med förra året. Det var betydligt starkare än marknadens förväntningar. Tillväxten drevs av en stark uppbyggnad i lager, eftersom företagen måste fylla på efter krisen och efterfrågan bland hushållen och exportföretagen var stark. Sverige sticker ut bland länderna i Europa som en följd av att vi inte behöver genomföra några åtstramningspaket då svenska statsfinanser är i ordning och förväntas gå mot överskott nästa år. Lagereffekten kommer att minska successivt, men både hushållens efterfrågan och läget på våra exportmarknader utvecklas stabilt. Positivt var även att produktiviteten ökade med 5,7 procent på årsbasis, vilket innebär att ekonomin kan växa utan att den slår i kapacitetstaket för tidigt. Det enda orosmolnet för svensk ekonomi är den höga kredittillväxten bland hushållen som både Riksbanken, Finansinspektionen och regeringen vill bromsa ner innan den går över styr.