Svenska räntor, september 2010

Riksbanken höjer räntan 
I linje med marknadens förväntningar höjde Riksbanken räntan till 0,75 procent vid sitt möte i början av september. Direktionen lämnade även reporäntebanan oförändrad med en ränta på 3,8 procent vid prognosperiodens slut 2013. Två medlemmar ville ha en lägre räntebana, men var i minoritet i direktionens beslut. Orsaken till Riksbankens fortsatta räntehöjningar är en stark svensk konjunkturutveckling och en vilja att bromsa den starka kredittillväxten bland hushåll och uppgången i fastighetspriserna.

Räntemarknaden reagerade med stigande räntor eftersom man förväntat sig en lägre räntebana och kronan stärktes då räntorna steg mer i Sverige än i utlandet. I USA meddelade den amerikanska centralbanken att de kan tänka sig nya penningpolitiska åtgärder om inflationen eller tillväxten blir för låg.

Under september steg 10-årsräntan med 0,28 procentenheter och 2-årsräntan steg med 0,12 procentenheter. Räntan på 6 månaders statsskuldväxel sjönk med 0,03 procentenheter. Den svenska kronan stärktes kraftigt från 7,38 till 6,74 mot den amerikanska dollarn och från 9,36 till 9,19 mot euron.

Positiva konjunktursignaler i Sverige 
Konjunkturinstitutets månadsbarometer pekade på ett mycket högt förtroende bland företag och hushåll. Företagen ser en fortsatt stark orderutveckling och planerar att öka produktionen ytterligare under hösten. Hushållen upplever ett högt förtroende både när det gäller den egna ekonomin och Sveriges utveckling. Det faktum att Sverige klarat sig väl ur krisen och att arbetsmarknaden redan har börjat förbättras ligger bakom hushållens bättre förtroende.

Detta står i kontrast mot många länder i Europa som brottas med budgetåtstramningar och fallande fastighetspriser. Medan de flesta länder i västvärlden kommer att se sina statsskulder växa i förhållande till BNP, så kommer den svenska statsskulden att krympa något mot BNP enligt flera bedömare.

Marknadsräntorna fortsatte att sjunka på bred basis i Sverige och i omvärlden. Orsaken var fler signaler om att tillväxten i världen håller på att dämpas och att räntemarknaden därmed tar ned sina förväntningar om räntehöjningar från centralbankerna. Den amerikanska centralbanken har varit allra tydligast i sin kommunikation om att räntorna kan hållas låga länge.

Vid sitt möte i augusti meddelade centralbanken dessutom att de kommer att fortsätta att köpa statspapper genom att hålla sina innehav av räntepapper konstant. Om ekonomin skulle utvecklas svagare med låg inflation som följd, visade Federal Reserve beredskap att köpa ännu mer räntepapper för att hålla räntorna låga och injicera mer likviditet till ekonomin.

I Sverige väntas dock Riksbanken låta de tillfälliga lånen till bankerna förfalla under hösten då man inte ser något fortsatt behov av likviditet i det svenska banksystemet.