14.08.2018
Nyheter

Hållbara investeringar juli 2018

En konstig sommar

HOPPAS ALLA har haft en skön sommar så här långt, trots att det varit en konstig sommar. Vi har upplevt temperaturer och torka som ingen nu levande svensk upplevt förut. Själv besökte jag i mitten av juli ett ännu hetare och torrare Mendocino i norra Kalifornien. Ett par veckor senare rasar där den största branden i delstatens historia och hemma brann det också på flera håll. Medan jag var borta hade den gamla gårdsbrunnen som skulle försörja växthustomaterna på landet sinat. Bönder och hästägare skriker efter foder, med nödslakten runt hörnet. Allt prat om klimatförändringar blev den här sommaren så konkret, i det stora och i det lilla. Där borta, och här hemma.

DET MÄRKS också i nyhetsflödet. Många reflekterar över kopplingen till de globala klimatförändringarna, och ser den här sommaren som ett levande exempel på de extremväder som förutses och vad det får för samhällseffekter. Miljöprofessor Rockström skriver i DN om att delar av jorden inom hundra år kan vara obeboeliga för människor. Bränderna, hettan och vattenbristan. Oförutsägbarheten. Extremerna. Utöver detta är det även värt att notera att den 1 augusti inföll årets ”Overshoot Day”, den dag då vi övertrasserat det årets naturresurskonto och börjar leva över våra tillgångar, enligt New Economics Foundations sätt att räkna. Klimatet lyfts också i den begynnande valrörelsen.

DEN HÄR SOMMAREN blev en påminnelse om att hela samhället behöver rusta sig både för att motverka klimatförändringarna och för att hantera konsekvenserna av dem. I det lilla, hos mig: Självklart har vi följt eldnings- och grillförbudet. Använt disk- och duschvatten i rabatterna. Tvättat mycket sparsamt och kört 30-sekundersduschar och bad i havet. Skickat ut herrar och gossar i busken. Försett varenda stuprör med ordentliga regntunnor, vilket räddade växthustomaterna från en säker död. Allt har löst sig med lite trixande och nya vanor. (Å andra sidan: Atlantflygningen! Road-trippen från Seattle till San Fransisco! Fast det var ju tre år sen jag senast var på utlandssemester med familjen… Puh!)

– VI MÅSTE MINSKA FLYGRESANDET, halvera köttätandet och så vidare. Näringslivet måste i mycket större utsträckning investera i klimatvänliga lösningar, vilket redan visat sig vara lönsamt, och på många områden behövs mer regleringar – tuffare, starkare och mer långtgående – både nationella och globala, säger Johan Rockström.

JAG BLEV NYLIGEN ORDINERAD HALVERINGSPRINCIPEN, som tankemodell mot klimatångest. Om alla, oavsett utgångsläge, halverar sitt klimatavtryck, så får vi ett halverat totalt klimatavtryck. Enkel matematik som i alla fall teoretiskt känns inom räckhåll för oss i länder som år efter år övertrasserar våra klimatkonton. Flyger du utomlands fyra gånger per år, nöjer du dig med två. Bilar du till jobbet hela året tar du cykeln halva. Äter du kött varje lunch blir varannan vegetarisk. Och så vidare.

INOM INDUSTRIN finns i allmänhet rätt god kontroll på olika resursflöden och utsläpp. Inte sällan är de ju förknippade med direkta kostnader, och vilket företag vill inte minska sina kostnader? Kubikmeter olja eller vatten, körda mil, inköpt el – det mäts och optimeras för att maxa effektivitet och marginaler. Ofta har de mest resurstunga branscherna redan investerat tungt i miljöeffektiviseringar, andra har steg kvar att ta. Några tar på sig ledartröjan och investerar för framtiden i helt ny teknik, t.ex. Hybrit som jag skrev om förra månaden.

DET FINNS FORTFARANDE FOLK som anser sig vara smartare än den samlade klimatforskningen, som refererar till borrkärnor som visar att värmeböljor har vi minsann haft förut. Och kappvändande politiker som fiskar stöd från de som kortsiktigt vinner på det huvudlösa utnyttjandet av naturresurserna och naggandet på klimatbudgeten. Jag är glad över att en stor del av näringslivet inte tillhör den kategorin utan den motsatta, som ser både utmaningarna och möjligheterna. Rockström konstaterar att det finns få indikationer på att världens länder är beredda att öka ambitionsnivån för att möta Parisavtalet, men att vi samtidigt noterar mycket stöd för att näringslivet ser de många fördelarna. Det gäller även finansbranschen, som nu agerar både av egen kraft och i spåren av nya regleringar. En del av lösningen ligger i att styra kapital till klimatlösningar, att undvika klimatrelaterade finansiella risker och inte minst att använda sitt ägarinflytande och trycka på när företagen inte hänger med.

HOS ALFRED BERG genomför vi till exempel just nu ett dialogprojekt om klimatrisker med företagen i vår Rysslandsfond. Som utländska investerare kan vi skapa en del av det tryck som vi skulle önska kom från ryska politiker och lagstiftare.

 

Anita Lindberg

ESG-ansvarig

Liknande artiklar:

Nu är Alfred Berg Fastighetsfond Norden live på SPP!

Alfred Berg har nöjet att meddela att vår fond Alfred Berg Fastighetsfond Norden från och med den 8 november är valbar på SPP:s fondtorg. Om ni önskar ytterligare information om denna fond är ni varmt välkomna att kontakta oss eller din rådgivare. Ytterligare försäkringsplattformar du kan köpa fonden på sedan tidigare är Skandia, Länsförsäkringar och Danica. Det går även att investera i vår fond direkt via Avanza och Nordnet. Besök gärna vår hemsida för mer information om faktablad, risknivå och fondbestämmelser genom att klicka här.

Dela sidan:

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att en investerare får tillbaka hela det insatta kapitalet. En fond med riskklass 6-7 kan både minska och öka kraftigt i värde, på grund av sin sammansättning och de förvaltningsmetoder som används.

 

Innan du köper en fond rekommenderar vi att du tar del av fondens faktablad, risknivå, fondbestämmelser och informationsbroschyr som du hittar på www.alfredberg.se.