12.08.2019

Hållbara investeringar juli 2019

Raka ock krokiga samband

Gissar att det pratats en del klimat runtom i stugor och på picknickfiltar i sommar. I diskussioner och debatter är det ganska vanligt att klimatåtgärder ställs emot varandra, hissas och dissas utifrån ganska begränsade horisonter. Kanske för att det är svårt att se hela bilden. Eller för att flera tankar ska tänkas samtidigt, i både tid och rum. möjligtvis för att det finns så få ensidiga svar.

Om till exempel träd. Etiopiens regering meddelade i slutet av juli att under bara en dag planterades 350 miljoner träd i syfte att bekämpa klimatförändringarna genom att träden binder koldioxid. 4 miljarder träd innan regnperioden startar är målet. Om skogstäcket kan utökas motverkas även ökenspridning och markförstöring, samtidigt som träden erbjuder mat, skydd, skugga, medicin, material och säkrare vattentillgång. Här kommer en dimension in som är nog så viktig när länder utformar sina klimatstrategier – den socioekonomiska. ”Just transition” (rättvis omställning) var rubriken för FNs senaste klimatmöte i Katowice, klimatnytta och nytta för medborgarna hand i hand, som en förutsättning för att nå klimatmålen.

Samtidigt, på semestern läste jag några artiklar om hur skogen under vissa betingelser kan vara en källa till nettoutsläpp istället för en kolsänka. Forskare vid SLU och Chalmers hade kunnat visa hur det kan bli fallet i gamla svenska skogar när nedbrytningen av död ved genererar mer koldioxid än de levande träden binder, eller när produktionshöjande åtgärder som utdikning av torvmarker frigör bunden koldioxid. Det här är även en fråga i oljepalmsplantager i Sydostasien. Oljepalmen växer så det knakar och binder koldioxid, men markberedningen kan radera ut klimatnytta. Så det vi tänker på som den ultimata och enklaste kolsänkan – skogen – har sina begränsningar. Klimatnyttan av trädprojektet i Etiopien hänger på att träden växer och tas om hand på rätt sätt, annars har inget uppnåtts annat än möjligen folkligt missnöje. Tack och lov har landet samtidigt lanserat en tydlig skötselplan.

Således finns det inte ett ensidigt svar om just träd och klimat. Det beror på. Klimatomställningen är överhuvudtaget full av både raka och krokiga samband, och är därmed både lätt och svår att förstå. Det är exempelvis lätt att förstå att en förbränningsmotor genererar koldioxid från att den startas till att den stängs av och att klimatavtrycket i huvudsak handlar om hur långt du kör. Ett rakt samband. Lite klurigare med elbilen, som kommer med en klimatskuld (framställning av batteriet), som dock kan sägas ”betalas av” ju längre du kör, om alternativet varit en förbränningsmotor och förutsatt att ladd-elen är fossilsnål. Lite krokigare således, som med träden ovan.

I den krokiga ekvationen finns också tidsperspektivet. Är det hållbart om elektrifieringen i det korta perspektivet kan komma att spä på klimatutsläppen globalt sett, eftersom flera av världens största marknader fortfarande har en fossilbaserad elproduktion? Hur lång tid tar det för energiomställningen att hinna ikapp så att en jämvikt uppstår? Och när uppstår en positiv nettoeffekt? Här finns stora osäkerheter som är jobbiga men nödvändiga att förhålla sig till.

Det finns få linjära eller universella skeenden i den här utvecklingen. Framsteg sker ofta isolerat, utspritt och ryckvis. Energisektorn och bilindustrin har i princip inte behövt ha med varandra att göra historiskt och det är först under senare år som de krokat arm inom batteriteknologi och laddnings-infrastruktur. Affärsmodeller ska rent av stöpas om. Allt detta inser specialisterna som sitter och hårdbevakar energi- eller fordonssektorn, men för gemene man, inklusive politiker och andra beslutsfattare i samhället, är det tuffare att förstå och agera utifrån.

Så var det den om hönan, ägget  och individen. Många efterfrågar krafttag från politiker och företag, och mindre fokus på individens ansvar.  Å andra sidan, ett ändrat tankemönster hos väljare och konsumenter kan bana väg för reformer både från politiker och företag. Att Sverige i ett internationellt perspektiv är ledande inom miljöanpassning brukar förvisso kopplas till framsynta politiker och företag på 70-talet, men också till Mulle-skolor och Håll Sverige Rent-kampanjer, som fostrat generationer i miljötänk. Jag tror själv på långtidseffekter av att i synnerhet barn och unga vänjer sig vid ett mer medvetet och kontrollerat nyttjande av resurser, där klimatbudgettänk blir lika naturligt som att hushålla med månadspengen. Sett till omedelbar klimatnytta kan individers handlingar diskuteras i det oändliga, men i det längre och större perspektivet bör det spela roll om det är slit-och-släng eller hushållning som dominerar i samhället.

Finanssektorns viktiga roll i klimatomställningen har lyfts fram mer och mer under senare år. Sektorn finns i grunden för att kapital ska allokeras dit det behövs och för att finansiella risker ska fördelas mellan olika aktörer. Inom de ramarna finns det en hel del att göra, samtidigt som rollen också har sina begränsningar. Hållbara investeringar är en viktig byggsten, inte minst för en klimateffektiv allokering av kapital. Det kan låta enkelt, men faktum är att det pågår ett massivt arbete inom EU för att identifiera vad som kan räknas som en grön investering. En aktieplacering i en verksamhet som ändå klassats som klimatpositiv leder inte i sig till en omedelbar klimatnytta, lika lite som en placering i fossilfria fonder leder till att koldioxidutsläpp ”försvinner” (inte som att byta oljepannan mot bergvärme). Sambanden tillhör de lite krokigare. Det är inte främst de snabba och tydligt mätbara klimateffekterna vi ska förvänta oss av arbetet i finanssektorn, utan de mer systematiska, kulturella och långsiktiga skiftena som understödjer andra sektorers omställning: Att göra kapital tillgängligt för effektiva klimatåtgärder och att bidra till en genomgripande förändring i tankemönster och beteenden i och utanför den egna branschen.

Liknande artiklar:

Svenska aktier oktober 2019

Kvartalsrapportering

Dela sidan:
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att en investerare får tillbaka hela det insatta kapitalet. En fond med riskklass 6-7 kan både minska och öka kraftigt i värde, på grund av sin sammansättning och de förvaltningsmetoder som används.   Innan du köper en fond rekommenderar vi att du tar del av fondens faktablad, risknivå, fondbestämmelser och informationsbroschyr som du hittar på www.alfredberg.se.