Utsikt over Stockholm fra lufta

Månadsbrev september 2026

Våra räntefonder

Det var svårt att ta sig igenom september utan att hamna i en diskussion om räntor – och mer specifikt om långa räntor. Utan att ha räknat efter är vi ganska säkra på att det var länge sedan det skrivits så mycket om både korta- och långa räntor i pressen. USA:s 10-åriga räntor bröt 5 % i mitten av månaden, 30-åriga räntor slutade på den högsta nivån sedan 2002, och i Europa är 10-åriga räntor tillbaka på samma nivå som för 17-18 år sedan. Där sommarens funderingar handlade om när räntetoppen skulle nås, handlade september om hur höga räntorna kan bli och hur länge nivån kommer att stanna där.

Förklaringarna varierar: envis inflation, ett oljepris som förblir högt, stora statliga underskott och rekordhöga lån för att finansiera AI-investeringar. Vår uppfattning är dock att det finns en blandning av alla faktorer och mer därtill. Fed stramade åt med en enhällig höjning med 25 punkter till 3,75–4,00 % och ECB följde efter med 25 punkter till 2,50 %. Dessutom har centralbankerna reviderat sina uppfattningar om hur höga räntorna bör vara på lång sikt, vilket i sig drar upp den långa räntan. USA:s swapräntor steg 35–54 punkter, med 10-årsräntan upp omkring 50 punkter, medan europeiska räntor slutade 28–31 punkter högre över hela kurvan.

Norges Bank höjde sin styrränta med 25 punkter till 4,50 % den 24 september. Kärninflationen steg till 3,0 % i augusti – under bankens prognos, men fortfarande för hög, och Norges Bank vill vara helt tydlig med att inflationen kommer att sjunka. Norge stack dock ut: där den långa änden ledde vägen internationellt blev den norska kurvan plattare. I Sverige höll Riksbanken räntan på 1,75 %, men meddelade en tydligt brantare väg mot 2,50 % till sommaren, och de svenska räntorna steg med 15–21 punkter.

Alfred Berg Nordic Short Term

Till skillnad från maj och juni spred sig denna gång ränteoron delvis över till kreditpremierna. Europeiska IG spreadade isär med cirka 9 punkter, och ökningen var markant även i högkvalitativa krediter som A, där premierna nu är de högsta på sex månader. Norsk senior bank- och energi spreadade isär sig 4–5 punkter i en marknad som kännetecknas av räntevolatilitet och kvartalsslut, tendenserna i svenska IG visade samma rörelse men något större. Amerikanska IG var i stort sett oförändrad, medan high yield premierna steg med 40–50 punkter på båda sidor av Atlanten. Högre räntor över tid biter först längst ner på kreditstegen. Premierna är fortfarande relativt tighta historiskt, så för tillfället är detta mer normalisering än stress.

Alfred Berg Nordic Short Term R (SEK)

Alfred Berg Income

September var en turbulent månad på de flesta finansmarknader, präglad av oro kring kriget i Iran och konsekvenserna för energimarknaden, förnyade inflationstryck, räntehöjningar från centralbankerna, volatilitet inom AI-sektorn och en bred nedgång på obligationsmarknaden. Fastighetssektorn drabbades av stigande räntor. iTraxx Crossover (kreditspreadsindex) gick också ut. Fed höjde sin styrränta för första gången sedan 2023 den 16 september, vilket signalerade möjligheten till ytterligare åtstramning. Norges Bank höjde också räntorna med 25 punkter till 4,5 %, vilket ger intrycket att räntorna kommer att förbli höga under en längre tid. Den svenska centralbanken, Riksbanken, behöll räntorna oförändrade på 1,75 %. Inflationsbilden i de två nordiska länderna är mycket olika. Den amerikanska 10-åriga räntan avslutade månaden på 5,29 %, kraftigt upp från 4,75 % bara en månad tidigare. Den nuvarande nivån är den högsta på årtionden. Räntehöjningen är kopplad till ihållande inflation, förväntningar på ytterligare räntehöjningar från Fed och växande oro över den höga nivån av amerikansk statsskuld. Andelen icke-nordiska emittenter på den nordiska högräntemarknaden ökar, vilket har bidragit till större prisvolatilitet. Detta beror på en mer internationell och fragmenterad investerarbas. Enligt DNB Carnegie har 56 % av emissionsvolymen hittills i år kommit från icke-nordiska emittenter, jämfört med 33 % förra året (per första halvåret 2026). Marknadssentimentet kring AI-sektorn fluktuerar, och obligationer emitterade i Norden inom datacentersektorn upplevde betydande prisvolatilitet. Obligationer emitterade av IT- och medieföretag har också varit volatila, kopplade till osäkerhet kring de positiva och negativa konsekvenserna AI kommer att få för dessa företag. Olje- och offshore-emittenter står för cirka 30 % av emissionsvolymen hittills i år, och sektorn har gynnats av de höga olje- och gaspriserna.

I slutet av september hade Alfred Berg Income en fördelning på 55,2 % investment grade-obligationer och 44,8 % high yield-obligationer. För investment grade-obligationer (IG) smittande oron för euroräntorna denna gång delvis över till kreditpremierna. Europeiska IG spreadade isär med cirka 9 punkter, och ökningen var markerad även i högkvalitativa krediter som A, där premien nu är den högsta på sex månader. Norska seniora bank- och energiobligationer spreadade isär 4–5 punkter i en marknad som kännetecknas av räntevolatilitet och kvartalsslut, i den svenska IG marknaden var tendensen liknande men något större. Amerikanska IG var i stort sett oförändrad, medan kreditpremierna inom high yield ökade med 40–50 punkter på båda sidor av Atlanten. Högre räntor över tid biter först längst ner på kreditstegen. Premierna är fortfarande relativt tighta historiskt, så för tillfället är detta mer normalisering än stress.

Inom High Yield var marknaden för nya emissioner relativt aktiv i september. Accru Partners Group AB, som tillhandahåller redovisningstjänster, gav ut en fyraårig obligation på 550 miljoner euro, där vi deltog. Vi investerade också i den nya obligationen från Golar LNG på 500 miljoner USD, som förfaller i december 2031. Assemblin Caverion gav ut en ny obligation på 1,53 miljarder euro för att finansiera betalningar till aktieägarna och refinansiera befintliga obligationer. Vi valde att inte delta i denna obligation som ett resultat av utdelningen till aktieägarna. Vi förväntar oss att aktiviteten på primärmarknaden kommer att vara något ojämn under den kommande månaden på grund av osäkerheten på marknaden. Marknadsfokus kommer fortsatt att riktas mot geopolitik, inflation och räntor. I slutet av september hade Alfred Berg Income en fördelning på 55 % investment grade-obligationer och 45 % high yield-obligationer.

Alfred Berg Income A

Alfred Berg Nordic High Yield

September var en turbulent månad på de flesta finansmarknader, präglad av oro kring kriget i Iran och konsekvenserna för energimarknaden, förnyade inflationstryck, räntehöjningar från centralbankerna, volatilitet inom AI-sektorn och en bred nedgång på obligationsmarknaden. Fastighetssektorn drabbades av stigande räntor.

Marknaden för nya emissioner var relativt aktiv i september. Accru Partners Group AB, som tillhandahåller redovisningstjänster, gav ut en fyraårig obligation på 550 miljoner euro, där vi deltog. Vi investerade också i den nya obligationen från Golar LNG på 500 miljoner USD, som förfaller i december 2031. Assemblin Caverion gav ut en ny obligation på 1,53 miljarder euro för att finansiera betalningar till aktieägarna och refinansiera befintlig obligationsskuld. Vi valde att inte delta i denna obligation som ett resultat av utdelningen till aktieägarna. Vi förväntar oss att aktiviteten på primärmarknaden kommer att vara något ojämn under den kommande månaden på grund av osäkerheten på marknaden. Marknadsfokus kommer fortsatt att riktas mot geopolitik, inflation och räntor.

Alfred Berg Nordic High Yield ACC A

Alfred Berg Nordic High Yield Restricted

Den nordiska aktiemarknaden i juni

September har passerat, och det finns många impulser på aktiemarknaden som drar i olika riktningar. Å ena sidan finns det mycket internationell oro, från bombningar i Mellanöstern och Ukraina till handelskonflikter mellan världens största ekonomiska områden. Å andra sidan har vi ett näringsliv som ändå blomstrar och generellt visar ökade vinster. Det senare är definitivt fallet i Norden.

Vi närmar oss rapporteringsperioden för tredje kvartalet, och fokus kommer att ligga på om det är signaler om högre räntor, internationella konflikter eller teknologiska förändringar som har fått konsekvenser för företagen. Detta var bara i liten utsträckning fallet under andra kvartalet, och om detsamma gäller tredje kvartalet finns det skäl att tro att aktiemarknaden kommer att uppfatta det positivt.

Den starkaste sektorn i det nordiska indexet i september var elbolag, följt av energi och IT. Energidistribution är en ganska smal sektor, Fortum har bidragit till hela uppgången i september. Energi är en större sektor, och ökningen i denna sektor har följt oljepriserna, vilket är naturligt. De svagaste sektorerna var fastigheter och hälsa. Fastighetssektorn har varit svag under lång tid, och stigande räntor – i Norden och internationellt – tynger sektorn ytterligare. Hälsosektorn påverkas starkt av Novo Nordisks svaga månad, men även utan Novo skulle sektorn ha varit svag.

Alfred Berg Nordic Index

Våra aktiva aktiefonder

Alfred Berg Gambak Sverige

Fonden utvecklades i linje med sitt jämförelseindex. Portföljen har inga investeringar i fastighetsaktier och i förhållande till jämförelseindex gav denna icke-investering det största relativa bidraget på sektornivå. Hälsovårdssektorn var också en positiv faktor under månaden, bland annat tack vare återhämtningen i AstraZeneca som nämnts ovan, men också fortsatt god avkastning i omvårdnadsbolaget Attendo. Våra investeringar inom industrisektorn hade däremot en mindre lyckad period. Klimathanteringsbolaget Munters, som under året gått starkt till följd av god efterfrågan från datacenter, backade ordentligt. Också lastvagnsbolagen, Volvo och Traton, vilka utvecklades starkt under juli efter positiv industristatistik fick se fallande kurser efter att risken för kinesisk konkurrens inom elektriska lastvagnar uppmärksammades på flera håll. 

Alfred Berg Gambak Sverige

Alfred Berg Gambak Nordic

För Alfred Berg Gambak Nordic har undervikt i Novo Nordisk och inom industrisektorn i stort varit de viktigaste källorna till relativ avkastning i september. Fonden har också gynnats relativt av övervikt inom energi och bankväsende. Av enskilda företag har fonden dragit mest nytta av Novo Nordisk, som har minskat med 13,2 % (+0,5 procentenheter i portföljbidrag), Swedbank som steg med 6,7 % (0,2 %) och Attendo, som steg med 5,1 % (0,2 %). De största negativa bidragsgivarna var Storebrand som föll med 5,8 % (-0,2 %) och Vestas som föll med 8,1 % (-0,2 %) och Cloetta som föll 11,7 % (-0,1 %).

Under månaden ökade vi vår exponering mot Hexpol, Equinor och Maersk, bland andra. Fonden minskade sin exponering mot Novo Nordisk, Alk-Abello och Sandvik.

Alfred Berg Gambak Nordic

Alfred Berg Nordic Small Cap

Fonden utvecklades positivt under september i jämförelse med fondens benchmark och detta drevs av både ett positivt värdepappersurval och allokeringsbidrag. Övervikten inom finska infrastrukturbolaget GRK Infra var den främsta positiva faktorn och som följdes av vår fulla undervikt i biltillverkaren Volvo Cars. GRK Infra fick se sin aktiekurs stiga i samband med Googles annonserade investeringar på 13 miljarder euro inom artificiell intelligens i Finland. På den negativa sidan återfanns konsumentstapelvaror där svenska Cloetta presenterade en stark rapport för det andra kvartalet och nya lanseringar på den amerikanska marknaden men efter stark kursutveckling fick se en viss vinsthemtagning. Skuldsaneringsbolaget Hoist Finance som också haft en stark utveckling under året fick se sin aktiekurs komma ned i likaså förmodad vinsthemtagning.

Alfred Berg Nordic Small Cap

Alfred Berg Gambak Global

De stora internationella aktiemarknaderna hade en något svängig månad, då de flesta låg omkring −1% vid mitten av månaden. Vid månadens slut uppvisade S&P 500, Nasdaq och världsindex en avkastning på −0,4%, 1,9% respektive −1,2%, mätt i dollar. Mätt i svenska kronor blev avkastningen betydligt högre, 4,1%, 6,5% respektive 3,2%, eftersom kronan försvagades. Nyhetsflödet präglades av att de amerikanska räntorna steg betydligt, vilket ökade osäkerheten på aktiemarknaderna. Som bekant faller aktiemarknaderna ofta när räntorna stiger. Trots detta var det så kallade skräckindexet, VIX, relativt stabilt. Energipriserna ligger fortsatt på höga nivåer, eftersom konflikten kring Iran verkar låst.

Sektoravkastningen under månaden visar också hur de höga räntorna får genomslag i marknaden. Bland förlorarna finns många räntekänsliga sektorer, som finans och fastigheter, vilka föll med -5,5% respektive -6%, mätt i dollar. Sektorerna med svagast utveckling var material och sällanköpsvaror, som föll med -7,2% respektive -6 %, mätt i dollar. De sektorer som utvecklades bäst, och de enda med positiv avkastning, var IT och kommunikation, som steg 4,4% respektive 3,6%, mätt i dollar.

Om vi delar in aktierna i faktorgrupper såg vi en rekyl i momentumaktier, som utvecklades klart bäst. Övriga faktorgrupper som gick bättre än index var kvalitetsaktier och tillväxtaktier. Faktorgrupperna med svagast utveckling var aktier med låg volatilitet och värdeaktier. Det är värt att notera att tillväxtaktier ofta faller när räntorna stiger, medan aktier med låg volatilitet ofta slår marknaden när osäkerheten är stor. Dessa två observationer är därför något oförklarliga, allt annat lika.

Ser vi på relativa bidrag från olika delar av portföljen under månaden var det aktievalen inom energi, kapitalvaror och teknik som bidrog mest positivt till fonden. Aktievalen inom media/kommunikation, livsmedelsproducenter och transportföretag bidrog mest negativt. I linje med investeringsprocessen genomfördes under månaden justeringar baserat på observationer och förändringar i fondens sentimentsfilter och fundamentala modell. Fonden minskade innehaven i bolag inom kapitalvaror och halvledare och ökade innehaven inom läkemedel, mjukvarutjänster och energibolag. Vid månadens slut hade fonden störst övervikt i sektorerna IT, hälsovård och finans samt störst undervikt inom sällanköpsvaror, media/kommunikation och dagligvaror.

Ser vi på fondens faktorexponering har fonden en tydlig övervikt i värdeaktier och momentumaktier samt en marginell undervikt i kvalitetsaktier. Fonden har, och kommer ofta att ha, en stor övervikt i momentumfaktorn på grund av det sentimentfilter som används i investeringsprocessen.

Alfred Berg Gambak Global R (SEK)

Alfred Berg Gambak Global I (SEK)

– Dela på sociala medier