Månaden inleddes med svaga arbetsmarknadssiffror från USA. I kombination med en högre styrränta i Japan och en osäker geopolitisk bakgrund utlöste det en temporär panik på världens finansmarknader, där en storskalig avveckling av carry-handeln i japanska yen pekades ut som orsaken.
Världsbilden under sommaren präglades av fortsatta, och delvis ökande, geopolitiska spänningar i Mellanöstern, samt nya politiska vändningar i USA efter att Kamela Harris tog över som presidentkandidat för Demokraterna.
I maj sänkte Riksbanken styrräntan från 4,0 procent till 3,75 procent som en av de första centralbankerna att sänka räntan. Den schweiziska centralbanken sänkte räntorna i april och marknaden prisar med stor sannolikhet in en sänkning från ECB i juni.
Ränteutvecklingen i mars var relativt stabil med vissa skillnader mellan valutor. Under året har dock räntorna stigit ordentligt med cirka 40-50 punkter på 10-årsnivån i de stora valutorna.
Räntorna fortsatte att stiga under februari. I takt med att de makroekonomiska nyckeltalen har varit starkare än väntat har marknadens förväntningar på centralbankernas räntesänkningar minskat.
Med anledning av pressmeddelandet från bolaget Viaplay AB fredagen den 1 december där det framgår att bolaget kommer att ta in 4 miljarder kronor i nytt eget kapital och omstrukturera sin bank- och obligationsskuld motsvarande 14,6 miljarder kronor.
September var en månad präglad av oroliga finansmarknader, volatila räntor, fortsatt hög inflation och makroekonomisk osäkerhet. I Sverige höjde Riksbanken styrräntan med hela 100 punkter till 1,75%
Efter en bra månad i juli med fallande räntor och bättre kreditmarknader var det i augusti återigen negativt. De långa räntorna steg markant och förväntningarna om höjda centralbanksräntor justerades upp.
Världens finansmarknader återhämtade mycket av nedgången orsakad av inflationsrädsla och den nya Omicron-varianten som skapade turbulens i slutet av november.
