Grön revolution i obligationsmarknaden

De senaste åren har den nordiska obligationsmarknaden genomgått en revolution. Aldrig tidigare har det ställts ut så många gröna obligationer. Det ger oss som kapitalförvaltare möjligheten att sätta nya ambitiösa mål som dessutom förbättrar obligationsportföljernas egenskaper. Det är goda nyheter. 

Den nordiska obligationsmarknaden är i förändring. 2021 är ett år då antalet utställare av gröna obligationer har ökat kraftigt, särskilt inom industri, fastigheter och energi. Det nordiska näringslivet är under omställning. Det investeras miljardbelopp för att anpassa företag till nya miljökrav, bland annat de från EUs taxonomi. Investeringarna skapar stora lånebehov som i sin tur genererar utställande av gröna obligationer. Det är inte bara bankerna som utställer gröna obligationer, en stor del av utställarna är också kopplade till bostäder och byggprojekt som uppfyller de nya miljökraven.

Figuren nedan visar utställd volym i gröna obligationer globalt. Från 2014 till 2020 har volymerna sexdubblats. Under 2020 utställdes det gröna obligationer för mer än 2200 miljarder svenska kronor.

Vad är en grön obligation? 

En grön obligation är i princip helt lik en vanlig obligation. Skillnaden är att en grön obligation är öronmärkt för konkreta projekt med syfte att nå ett klimat- och miljömål. Detta kan vara inom produktion av varor eller tjänster, energiproduktion, transport, fastigheter, utnyttjande av naturresurser etc. En viktig poäng är att oberoende institut klassificerar obligationer som gröna. Klassificeringen är baserade på objektiva kriterier. Dessa kriterier följs efteråt upp för att säkra att pengarna verkligen används för att nå klimat- och miljömålen. I Norden är Cicero och DNV ledande aktörer gällande klassificering av gröna obligationer. 

Ger en grön stämpel lägre förväntad avkastning?

Gröna obligationer handlas på ungefär samma kreditspreadnivåer som obligationer utan denna klassificering. Det betyder att de prissätts på samma spreadkurva eller något lägre. I Investment grade segmentet, där kreditspreaderna är lägre, är det därför svårt att se några stora prisskillnader. Investerare får inte sämre betalt för att köpa en grön obligation jämfört med en obligation som saknar klassificering. Med samma prissättning kommer en investerare som vi alltid att föredra en grön obligation framför en som inte är grön. Men vi köper inte gröna obligationer på bekostnad av förväntad avkastning. Däremot är riskprofilen för gröna obligationer annorlunda. Bolag som arbetar för att möta framtidens klimatmål har generellt sett lägre risk än de som inte gör det. Vi tror dessutom att sannolikheten för att de bolagen har en hållbar och sund affärsmodell är högre. Det ger ökad säkerhet för obligationsägare. Samtidigt som sannolikheten för en ”stranded asset” blir lägre, det betyder att vår sannolikhet för att investera i bolag som inte är livskraftiga i en ny värld med nya och strängare miljökrav blir lägre. En viktig faktor när vi värderar riskerna i en obligation är likviditeten. För de fåtal bolag som ställer ut både gröna och ”icke gröna” obligationer ser vi en tydlig skillnad i likviditet. Det är klart högre likviditet i gröna obligationer. Under volatila perioder, när investerare kan ha behov av likviditet, blir likviditetsskillnaden ännu tydligare till de gröna obligationernas fördel. Gröna obligationer erbjuder många gånger en bättre riskjusterad avkastning. Det gör dem mycket attraktiva i en obligationsportfölj. Förutom att vi som obligationsinvesterare kan hjälpa nordiska bolag att nå sina konkreta klimatmål kan vi också skapa bättre och robustare investeringsportföljer. Att välja gröna obligationer sker alltså inte på bekostnad av riskjusterad avkastning, tvärtom.

50% gröna obligationer före utgången av 2023

Gröna obligationer har en naturlig position i en nordisk investment grade portfölj. Idag innehåller våra nordiska investment grade fonder mellan 18% och 22% gröna obligationer. Under kommande år utställs det gröna obligationer för flera hundra miljarder koronor i den nordiska marknaden. Det ger oss möjlighet att skapa solida nordiska portföljer med god sektormässig riskspridning som också bidrar till klimatomställningen. 

Vi har därför satt ett tufft, men realistiskt mål. Före utgången av 2023 ska andelen gröna obligationer i våra nordiska investment grade fonder vara 50% eller högre. 

Vi säger som Nalle Puh: Ja tack till bägge delarna. Både till bättre riskjusterad avkastning och till att bidra till att nordiska bolag kan nå sina klimatmål.